Under tisdagens bilaterala möte träffade Kristersson och Malmer Stenergard bland annat Danmarks invandrings- och integrationsminister Kaare Dybvad Bek och besökte på Hjemrejsestyrelsen och Nationalt ID Center.

Hjemrejsestyrelsen inrättades i Danmark 2020 och ansvarar över att asylsökande som fått avslag reser hem, genom ”motiverande åtgärder” som rådgivning och samtal, men också ekonomiskt stöd till frivilliga återvändare.

Danmark har sedan 2019 satsat på en förändrad migrationspolitik, med större fokus på tillfälligt skydd och återvändande istället för långvarigt skydd och integration. Bland annat har man återkallat syriers och somaliers skyddsgrund och mångas uppehållstillstånd har också dragits in.

Det hela startade redan 2015, då Danmark införde en tredje, tillfällig skyddsstatus utöver de två som redan fanns: flyktingstatus (utifrån FN:s flyktingkonvention) och alternativt skyddsbehövande (EU-regel).

Den nya skyddsstatusen gällde för stora grupper flyktingar som anländer från samma land och flyr på grund av en generell risk. Framförallt syrier och somalier fick skydd på denna grund. Samtidigt introducerades också möjligheten att kunna dra in skyddet om situationen i hemlandet förändras.

"Mycket att lära"

Kristersson uttryckte under besöket att Sverige har mycket att lära av Danmark.

– Vi har en väldigt stor uppgift framför oss, vi ligger i praktiken 10–15 år efter Danmark om vi ska vara alldeles ärliga. Det vi gör nu, det har Danmark startat med för 10 respektive 15 år sedan. Jag drar slutsatsen att det är nödvändigt, att det är möjligt, men det tar tid. Då måste man göra det med desto större kraft och beslutsamhet, sa han enligt TT.

Men att rakt av göra samma sak i Sverige är inte självklart. Martin Nyman är chefsjurist på den ideella organisationen Asylrättscentrum som ger gratis juridiskt stöd till asylsökande och stärker rättssäkerheten för människor på flykt.

– Det är viktigt att komma ihåg att Danmark inte är bundna till EU-reglerna i migrationsfrågor, medan Sverige är det. Det innebär att i Sverige har vi inte utrymme att skapa egna nationella regler på samma sätt, utan vi måste följa EU-rätten på det här området, säger han till Syre.

Ökar osäkerheten

Han konstaterar att Danmarks val att dra tillbaka skyddsgrunden för syrier och somalier har inneburit en stor osäkerhet för dessa grupper.

– Det ökar också risken för sekundära förflyttningar inom EU-länder, det vill säga att asylsökande väljer att ta sig från ett EU-land till ett annat för att istället söka skydd där – något som generellt vill undvikas i EU.

I Tidöavtalet beskrivs bland annat hur regeringspartierna och SD vill återkalla uppehållstillstånd i fler fall. Bland annat vill man utreda och föreslå författningsändringar som ”gör det möjligt att återkalla uppehållstillstånd oaktat på vilken grund tillståndet meddelats, om denna inte längre är uppfylld”. Man vill också se över vilka begränsningar som EU-rätten innebär.

Asylrättscentrum har gjort en analys av Tidöavtalets förslag ur ett migrationsrättsligt perspektiv. Redan när det gäller det faktum att Sverige gått över till att som standard ge tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta så innebär det en ökad osäkerhet för de som ständigt måste prövas på nytt.

– Det medför en osäkerhet för de som har flytt och fått uppehållstillstånd men som konstant är föremål för nya utredningar. Det ger ingen bra förutsättning för integration. Att hela tiden leva i den här osäkerheten och inte veta om man får stanna kan också påverka personers psykiska hälsa och få negativ effekt för rehabilitering av till exempel posttraumatisk stress, säger Martin Nyman.

Ökat skuggsamhälle

Det innebär även ökade administrativa kostnader med konstanta migrationsprocesser som man inte kommer ur, tillägger han.

– När det blir ett stort fokus på att återkalla skydd och utvisa personer riskerar det också att leda till ett ökat skuggsamhälle, om det görs för personer som inte kan återvända.

Samtidigt är det inte heller säkert att det är så effektivt att sätta igång med att försöka återkalla uppehållstillstånd.

– Om man ska återkalla skyddet för någon på grund av förändringar i hemlandet så måste det vara väsentliga och bestående förändringar, det vill säga ganska fundamentala förändringar. Detta för att undvika att man utvisar personer till en volatil situation som gör att de kanske behöver fly en gång till.

Till exempel räcker det alltså inte med att en viss stad i hemlandet har blivit lugn för att återkalla skyddet.

Ineffektivt

Man har inte heller kunnat se att de tillfälliga uppehållstillstånden, som började ges i Sverige 2016 i och med den tillfälliga asyllagen och sedan som standard i och med den nya lagen år 2021, har gett stor effekt vad gäller rätten att få vara kvar i Sverige.

– Bland de som ansökte om förlängning under förra året var det 94 procent som fick förlängt uppehållstillstånd. Man kan därför ifrågasätta värdet av att folk ska hållas på halster, med de nackdelar det medför för personens psykiska hälsa, men också för samhället och vad det kan innebära för integrationen. Det finns eventuellt en övertro på att korta tillstånd och nya bedömningar av ärenden leder till att många fler utvisas. Så är inte nödvändigtvis fallet.

Dessutom blir många av de syrier som fått ett utvisningsbeslut i Danmark kvar i landet, då Danmark inte har några diplomatiska förbindelser med Assad-regimen och någon utvisning därför inte kan verkställas med tvång.

Skulle man börja dra in uppehållstillstånd i Sverige finns det flera risker.

– Det finns juridiska hinder mot att utvisa personer till länder där det råder fortsatt osäkerhet, och det skulle även medföra en ökad risk att Sverige bryter mot internationella konventioner. Det är också viktigt att undersöka om den som söker asyl har rätt att stanna på andra grunder, såsom rätten till familjeliv och privatliv, så att det inte uppstår situationer där en familjemedlem måste lämna, eller att ett barn som har fått eget privatliv utvisas, eftersom det kan vara i strid med Europakonventionen.

Läs mer: 

Omdebatterad dansk migrationslinje stoppar inte Sverige