Städer är extra sårbara för framtidens värmeböljor och elnäten riskerar att duka under. Nu vill forskare att vi tar större hänsyn till klimatförändringarnas effekter.
När temperaturen stiger och antalet dagar med extremvärme blir fler ställer det höga krav på att de miljöer vi vistas i kan kylas ner.
För att klara det krävs stora investeringar i elnäten, framför allt i städer, enligt en ny studie.
– I städer där husen står tätt kan extrema väderförhållanden förstärkas. Om temperaturen till exempel stiger med tre grader kan den på vissa platser i en stad stiga sex grader, säger Vahid Nik, professor i byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola.
Värmestrålning från byggnader
Att städer drabbas extra hårt beror bland annat på det som kallas urbana värmeöar. De orsakas genom ackumulerad värme från väggar, byggnader och annan infrastruktur i tätbebyggda områden. Det skapar högre temperaturer i staden än i kringliggande områden och gör städerna svårare att kyla ner under natten.
För att ta reda på hur klimatförändringar och mer frekventa extremväder kommer att påverka energiåtgången i städerna har Vahid Nik och kollegor utvecklat en plattform som kopplar ihop olika klimatmodeller och modeller för energi och testat utfallet i 18 europeiska huvudstäder, inklusive Stockholm.
Deras slutsats, som publiceras i Nature Energy, är att urban förtätning, som är en rekommenderad strategi för att uppfylla FN:s energi- och klimatmål, kan göra elnätet mer sårbart. Det kommer helt enkelt att bli en kraftigt ökad efterfrågan på att kyla städer – vilket kräver mer energi.
Bland annat visar de att topparna i energisystemen ökar mer än vad man tidigare trott. Till exempel ökar efterfrågan på kylning med 68 procent i Stockholm under de varmaste dagarna.
– Det finns ett stort glapp mellan stadsplanering och modeller för energiåtgång och den kunskap vi har om hur klimatet kommer att förändras. Aktörer inom till exempel stadsplanering och byggindustri behöver ta större hänsyn till hur det kommer att se ut i framtiden, säger Vahid Nik.
Krävs nya beräkningar
Utan hänsyn till extrema klimathändelser och fortsatt urbanisering kommer elförsörjningens tillförlitlighet att minska med upp till en tredjedel.
Enligt forskarna är det nödvändigt med en betydligt större samverkan mellan olika forskningsområden när det kommer till att rusta och planera städer. Risken är annars att elnäten i städerna inte kommer att klara belastningen och det helt enkelt blir strömlöst.
Vahid Nik säger att det krävs det riktlinjer och metoder som kan användas av bland annat arkitekter, ingenjörer och andra aktörer.
– I andra länder ser vi ett betydligt större intresse för att integrera den kunskap vi har om hur klimatförändringarna kommer att påverka urbana miljöer men i Sverige går det ganska långsamt. Trots att det är ett faktum att vi kommer få ett ökat behov av kylning under värmeböljor.
Fakta: Värmeöar gör elnätet sårbart
I studien visar forskarna på ett fenomen i städernas täta bebyggelse som kallas urbana värmeöar. Det gör städer mer sårbara för effekterna av extrema klimathändelser.
I värmeöar kan till exempel temperaturen utomhus öka med 17 procent samtidigt som vindhastigheten minskar med 61 procent.
Enligt forskarnas beräkningar kommer topparna i energisystemen öka mer än man tidigare har trott. Till exempel kommer klimatförändringarna leda till en ökad efterfrågan på kylning med 68 procent i Stockholm och 43 procent i Madrid under årets varmaste dagar. Detta kan leda till felaktiga uppskattningar av energibehovet i städerna, vilket i sin tur kan få som konsekvens att energisystemen i städer inte klarar av att leverera tillräckligt.
Källa: Nature Energy. EU energy transition: challenges resulting from urban density and climate change (TT)
