Systemet med politiskt tillsatta nämndemän behöver göras om, enligt Miljöpartiet. Nämndemän ska utses av en opolitisk instans.
– Vi måste kapa banden till politiken, säger språkröret Märta Stenevi.
Efter den senaste skandalen kring de nämndemän som dömde i det så kallade ”snippamålet” så ser Miljöpartiet ett behov av att nämndemannasystemet reformeras.
Då kallade Socialdemokraterna i Göteborg två nämndemän som dömde i målet till ett ”coachande samtal”, vilket resulterade i att de avsade sig sina uppdrag. Samtalet blev inte bra, konstaterade S till slut.
Men det är inte bara snippadomen som föranleder att systemet görs om, enligt Miljöpartiet.
– Vi har sett flera olika situationer. Det kom en studie från Uppsala universitet 2015 som visade att politisk färg påverkade utgången i migrationsmål väldigt tydligt, där avslag var mycket vanligare med SD-nämndemän och bifall vanligare med V-, KD- eller MP-nämndemän, säger Märta Stenevi.
Politiska partier
I dag måste den som vill bli nämndeman kontakta ett politiskt parti och anmäla intresse. Nominering görs sedan av partierna, men uppdraget är opolitiskt.
”Lekmannadomarna” ska spegla Sveriges befolkning, men på senare tid har man sett att kåren inte är särskilt representativ utifrån ålder, kön och bakgrund. Samtidigt kom systemet till i en tid då fler engagerade sig i politiska partier, enligt Miljöpartiet.
– Det är en rest från en tid när det fanns en väldigt stor klasskillnad i domstolarna. Man införde det här systemet för att också arbetarklassen skulle få representation, säger Stenevi.
"En viss naivitet"
MP ser fortfarande ett värde i att folk utanför juristkåren har inflytande över rättssystemet. Men nämndemän bör i framtiden tillsättas av en opolitisk instans.
– Vi vill se en reform av nämndemannasystemet som helt kapar det politiska inflytandet över domstolarna, säger Stenevi.
Ett förslag skulle kunna vara att Domstolsverket utser lekmannadomare. Ett annat, som lyfts fram av Advokatsamfundet, är att länsstyrelserna skulle få ett sådant uppdrag. MP vill inte låsa sig vid något utan tycker att en större utredning behöver tillsättas för att se över hur systemet ska reformeras.
– Nu har vi satt ned foten och fattat beslut om att vi måste skilja domstolarna från politiken. Det är kanske dags att också släppa en viss naivitet kring att Sverige är en omutbar rättsstat. Ett domstolssystem som är riggat så att det kan påverkas av politiken innebär en risk för rättssäkerheten, säger Märta Stenevi.
Nämndemännens uppgift
De allmänna domstolarna avgör brottmål, tvistemål och ärenden. Nämndemän är med och dömer vid brottmål och familjemål. De senare rör ofta frågor om vårdnad, boende och umgänge och underhåll i samband med skilsmässa om parterna inte är överens.
Vid förhandling i tingsrätt deltar tre nämndemän under ledning av en juristdomare, rättens ordförande. Vid förhandling i hovrätt deltar två nämndemän och tre juristdomare.
Mål och ärenden avgörs utifrån vad som kommer fram under själva förhandlingen vilket innebär att nämndemännen inte läser material i förväg. Inför förhandling i hovrätt kan det ibland vara aktuellt att nämndemän behöver läsa material från tingsrätten.
Källa: Sveriges Domstolar
