I sci-fipjäsen Famnen har de flesta människor lämnat sina fysiska kroppar och laddat upp sina medvetanden i den digitala världen. Nanna Olasdotter Hallberg som skrivit manus berättar hur hon inspirerades av sociala medier – och av marxismen.
– Det här är en pjäs som har vuxit fram under lång tid. Först tänkte jag göra en radioteater, och därefter en bok men till slut bestämde jag mig för en pjäs, säger Nanna Olasdotter Hallberg som är känd som radioprogramledare och krönikör och som nu debuterar som dramatiker.
Famnen är en monolog och i centrum står vloggaren Jeff som också är drag queen och en av få människor som är kvar på jorden. Alla hans vänner har låtit söva ner sina kroppar och laddat upp sig i den virtuella världen, i det som kallas för Famnen och som beskrivs som ett himmelrike där vare sig smärta eller död existerar.
– Man kommer in i pjäsen precis när han ska fatta ett beslut om han ska vara kvar på jorden eller ej. Å ena sidan har han svårt att hitta vänner på jorden, samtidigt känner han äckel inför sättet att relatera till andra människor i Famnen.
Varför kallas den digitala världen för famnen?
– En famn är ju egentligen ett väldigt vackert ord, men det är också kusligt när man tänker sig att man lägger sig i något som ska kännas omslutande och moderligt som en famn men som istället blir ens död.
Kritik av kapitalismen
Nanna Olasdotter Hallberg syftar på att de som har laddat upp sig till famnen slutar att ta hand om sina fysiska kroppar vilket leder till att kropparna dör, samtidigt som deras medvetanden lever kvar.
Pjäsen var från början skriven med gymnasielever i åtanke, men har skrivits om en del för att även kunna passa för högstadiet. Nanna Olasdotter Hallberg berättar att Famnen är tänkt att återspegla den jakt på status och image som är vanlig bland unga.
– Det blir ytterligare ett lager i det där när allt man gör också ska förevigas på sociala medier. Alla bygger sitt eget varumärke.
Samtidigt som Famnen kan ses som en kritik av sociala medier kan man också se den som en kritik av kapitalismen. Nanna Olasdotter Hallberg menar att Famnen precis som kapitalismen är något som de flesta människor inte valt att leva i men tvingats in i eftersom det ses som det enda alternativet.
Bland personer som har inspirerat henne till handlingen nämner hon flera kända filosofer som Martin Hägglund, Jonna Bornemark och Karl Marx.
– Det finns en idé om en utopi i Famnen, att man har skapat förutsättningarna för himmelriket, på samma sätt som det inom marxismen finns en tanke om kommunismen som det sista stadiet. Men sen visar det sig att det kanske inte var det himmelrike som man drömt om.
Samtidigt som vi lever mer och mer i den digitala världen finns ju mycket av det vi njuter av, som mat och sex, i den fysiska. Är det realistiskt att vi någon gång i framtiden skulle vilja göra oss av med våra kroppar?
– Det som är lustigt är att precis när jag var klar så lanserades Metaverse som ju nästan är som Famnen. Jag kände mig motiverad av att den här läskiga världen på något sätt känns som att den skulle kunna vara på riktigt, även om den såklart är väldigt uppskruvad.
En sexualiserad plats
Nanna Olasdotter Hallberg berättar vidare att Famnen är en plats som är väldigt sexualiserad, samtidigt som sex i fysisk mening inte existerar.
– Jag inspirerades av modellen Amber Rose som har blivit känd för att hon anspelar på sex men som i en intervju har sagt att hon inte längre har sex. Jag tycker det finns något intressant i att något till slut blir så kommersialiserat att man slutar med det. Famnen är en vidrig plats – det är på ett sätt det bästa av det bästa, men man har tagit bort själva kärnan i vad det är att vara människa. Och även om man inte längre behöver jobba för att tjäna pengar i Famnen så gör folk det ändå eftersom de måste tänka på sin status och för att det har blivit en del av deras dna.
Famnen turnerar med Riksteatern och kommer att spelas för olika skolklasser till och med den 10 maj.
Artikeln är tidigare publicerad i Landets fria tidning.
Famnen
Medverkande: Jeff Lindström på scen, Lola Zackow i videoprojektion
Av: Nanna Olasdotter Hallberg
Regi: Lola Zackow
Producent: Riksteatern