Bakgrunden är att EU-parlamentarikern Sara Skyttedal (KD) har anklagat partisekreteraren Johan Ingerö för att ha utsatt henne för ett övergrepp på en fest 2014.

Johan Ingerö avgick tidigare i veckan från sitt uppdrag och gav då sin bild av situationen på sin Facebook-sida. Hittills har över 100 personer gett honom stöd, och en del uttryckt kritik mot Skyttedal.

”Mycket trovärdig och bra formulerad redogörelse från dig. Dock är det mycket beklagligt att partiet gör så att kvinnan vinner. Varför ge efter för en påhittad historia?”, skriver en person.

Skyttedal anmält kollega

Samma dag berättade Sara Skyttedal på sin Facebook-sida om att hon polisanmält en partikamrat.

”För åtta år sedan valde en partikollega att, mot min vilja, försöka ta sig rätten till min kropp. Under alla dessa år har jag varit tyst. Försökt att förtränga vad som hände. Jag önskar att jag sagt något tidigare och känner en skam över att jag i stunden inte agerade mer kraftfullt.”

Andra går längre. Chang Frick, chefredaktör för SD-knutna Nyheter i dag, twittrade: ”Jag tror inte för en sekund att Ingerö kladdat på Skyttedal. Främsta skälet är att det går inte ’supa henne snygg’. Bortsett från det väntar inte en normal vuxen människa i nio år på att anmäla brott.”

Ingerö skriver att han inte gjort sig skyldig till det som påstås.

Få falska anmälningar

Faktum är att enligt forskning, som har några år på nacken, är det statistiskt sett ganska få anmälningar som är falska.

”Sammanställningar av internationell forskning antyder att cirka 5 procent av anmälningar om sexuella övergrepp kan vara falska”, uppgav Niklas Långström, professor och utredare inom rättspsykiatri vid Rättsmedicinalverket, till Dagens nyheter 2017.

Så av drygt 20 000 anmälda sexualbrott i Sverige 2016 innebar det att cirka 1 000 anmälningar skulle kunna vara falska.

År 2021 anmäldes drygt 27 000 sexualbrott, enligt Brottsförebyggandet rådet.

”Bra att göra en anmälan”

Linda Seger, kammaråklagare i Helsingborg, säger generellt att det kan vara både så att anmälan kommer direkt efter en händelse och senare.

– Det förekommer alla varianter, men ganska ofta anmäler målsägande ganska kort tid efter att en gärning inträffat, det är min erfarenhet utifrån mitt operativa arbete.

Om brottet är preskriberat och inte kan ge straff, är ändå anmälan viktig?

– Det är inte helt lätt för en person att veta vad som gäller, så ur den aspekten är det bra att göra en anmälan oavsett. Då kan polis eller åklagare avgöra om det preskriberat eller inte. Ur den aspekten kan det ha ett värde, säger Linda Seger.

”Inte ge sig på mannen”

Sofia Mirjamsdotter, opinionsredaktör på VK Media, är en som kommenterar drevet mot Skyttedal: ”Mitt huvud är nära att explodera när jag följer utvecklingen i sociala medier. Många är de män som ofta skriker efter hårdare tag, utvisningar och spöstraff mot sexualbrottslingar, som plötsligt vänder sig mot den anmälande kvinnan. Män går nästan i god för att den utpekade personen är oskyldig, trots att de omöjligt kan veta vad som hänt.”

Hon konstaterar att det också drevas mot den anklagade mannen, men inte lika mycket som mot kvinnan.

”De flesta som uttalar sitt stöd för kvinnan har den goda smaken att inte ge sig på mannen för det. För nej, det är inte ett pöbelvälde kvinnorna vill ha. Vi vill kunna berätta utan att straffas för det. Vi vill ha ett rättssystem som fungerar.”