Den franska regeringen har beslutat att kringgå en omröstning i parlamentet om landets pensionsreform. Beslutet möttes av burop i nationalförsamlingen och högeroppositionen har väckt en misstroendeomröstning. Fackföreningar meddelar också att nya strejker är att vänta.
President Emmanuel Macrons regering har länge försökt att samla stöd för en höjning av pensionsåldern i Frankrike. Senaten röstade på regeringens linje men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.
Då drog regeringen i nödbromsen och utlöste den paragraf i grundlagen – 49.3 – som ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de säger.
"Ett totalt fiasko"
– Vi kan inte ta risken att de 175 timmar vi har debatterat frågan bara går om intet och att de kompromisser som nåtts kastas bort, sade premiärminister Èlisabeth Borne i nationalförsamlingen.
TV-bilder visar hur hon tvingades höja rösten för att överrösta de burop hon möttes av innan kammaren förenades i att sjunga nationalsången.
Ledamöternas enda alternativ för att stoppa lagförslaget var då att inom 24 timmar gå fram med en misstroendeomröstning och försöka fälla hela regeringen – vilket högerextrema partiet Nationell samling bara minuter senare meddelade att de hade gjort.
Macron och Bornes beslut är ”ett totalt fiasko” och ingen av dem kan sitta kvar, säger partiets presidentkandidat Marine Le Pen, enligt franska medier.
Och hon får stöd även från andra sidan av det politiska spektrumet.
– När en president saknar folkligt stöd och saknar majoritet i nationalförsamlingen måste han dra tillbaka sitt förlag, säger socialistpartiet PS ledare Olivier Faure enligt nyhetsbyrån AFP.
Omröstningen måste enligt bestämmelserna hållas inom 24 timmar.
Ja i senaten
Det omdebatterade förslaget gäller omfattande förändringar och reformer av Frankrikes komplicerade pensionssystem, men en grundläggande förändring är att pensionsåldern höjs från 62 till 64 år.
Enligt regeringen är det nödvändigt att höja pensionsåldern och vissa kriterier i ett mer samlat system, för att det inte ska uppstå enorma underskott framöver. Förslagets motståndare anför att det främst är låginkomsttagare som drabbas och tvingas arbeta längre.
Efter att parlamentets överhus, senaten, som väntat röstat för förslaget inleddes flera krismöten inom regeringskoalitionen innan det stod klart att stödet inte skulle räcka vid en omröstning i nationalförsamlingen.
Ett spektakulärt misslyckande, det vi bevittnar är en kollaps av presidentens minoritetsregering. Fackförbunden kräver fortsatt aktion. Jag tror att vi har en bra chans att få sista ordet, säger vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon, enligt Le Figaro.
Nya strejker på gång
När ett något reviderat förslag lades fram i mitten av januari gick Frankrikes åtta centrala fackorganisationer samman och manade till generalstrejk och demonstrationer.
Landet har åtskilliga gånger sedan dess lamslagits av massdemonstrationer, senast förra tisdagen deltog nära 1,3 miljoner fransmän i protester över hela landet.
Och nya protester är att vänta, meddelar fackföreningsledare.
– Självklart kommer det nya mobiliseringar. Protesterna är så starka och vi har redan fått kraftiga reaktioner från de fackligt anslutna, säger Laurent Berger, ordförande för förbundet CFDT till Le Figaro.
Artikeln har uppdaterats.
Läs mer:
Franska fack tar strid mot Macrons pensionsplan
Fakta: Franska pensioner
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.
Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.
Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).
Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.
Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Den vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.
Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.
