Särskilt begåvade elever kan mörka sin begåvning för att inte riskera att hamna utanför, det visar en ny antologi. I den tipsar flera forskare och personer i andra relevanta yrken lärare om hur de kan upptäcka och anpassa sin undervisning till dessa elever.
– Ibland beskrivs det som att de bara sitter och väntar som hungriga fågelungar, men så är det ju inte, säger Caroline Sims, redaktör till den nya antologin ”Särskild begåvning i praktik och forskning” och forskare i ämnet vid Högskolan i Gävle.
I en artikel på högskolans hemsida berättar hon om att det finns många feluppfattningar om särbegåvade elever, såsom att de klarar sig själva utan uppmärksamhet från lärare. Många av eleverna har vant sig vid att underprestera för att passa in och en del blir rastlösa och feldiagnosticerade med adhd, då deras tankar kan gå väldigt fort och de inte får tillräckligt mycket att ta tag i.
– De kanske till och med tror sig vara dumma för att de ser en annan komplexitet som andra inte ser. Då är det inte heller givet att de får toppresultat på prov eller test, säger Caroline Sims i artikeln.
Lär sig eleven snabbt och djupt?
Därför bör lärare försöka att upptäcka dessa elever och se till att ge dem en mer utmanande undervisning. Caroline Sims tips till lärare är att under en längre tid försöka observera hur elever tar sig an komplexa uppgifter och ställa sig några frågor:
• Ser eleven komplexa samband?
• Anpassar eleven kunskap till nya situationer utan uppenbara kopplingar?
• Har eleven väl utvecklad förmåga att resonera?
• Lär eleven sig snabbt och djupt?
• Kräver eleven stora utmaningar för att bli stimulerad?
• Tillämpar eleven originella lösningar?
• Ifrågasätter eleven etablerade lösningar på relevant grund?
• Är eleven starkt kreativ?
• Har eleven ett inre driv och autonomi?
En hel del saker är på gång i samhället för att stärka denna grupp elever. Bland annat har vissa universitet startat mentorprogram för särbegåvade elever, där mentorn kan vara en person med samma specialintresse. Skolverket har också aviserat förändringar i skollagen. Bland annat vill man permanenta spetsutbildningar med snabbspår till universiteten.
Caroline Sims menar det finns ett motstånd mot att lyfta den här elevgruppen, men hon ifrågasätter synen på dem som elitelever som det ju går så bra för i alla fall.
– Jag brinner för tanken att låta alla människor komma fram. Det är många typer av begåvningar som vi behöver se, från matematiker och logiker, till språkbegåvade, konstnärer och praktiker. Problemet är att vårt skolsystem inte värderar och uppmuntrar de förmågor som särskilt begåvade elever har, säger Caroline Sims.
