”Förnybara”

När politikerna talar om ”förnybara drivmedel” och ”biodrivmedel” menar de bränslen som framställs av förnybara och inte av fossila råvaror. De finns tre varianter som är de vanligaste förekommande, etanol, biogas och biodiesel. Etanol tillverkas huvudsakligen av spannmål, majs och sockerrör.

Biogas framställs ur slam på avloppsreningsverk men även från matavfall, gödsel och andra rötbara organiska rester. Biodiesel framställs vanligtvis ur  rapsolja och andra estrar från vegetabiliska oljor (går under samlingsnamnet FAME). Här ingår också HVO (hydrerad vegetabilisk olja) som är FAME som processats till en kopia av dieselolja.

Det är HVO som står för den största delen av den förnybara energianvändningen inom transportsektorn. HVO kan både användas som rent biodrivmedel och blandas in i diesel.

Reduktionsplikten

Utsläppen från vägtrafiken ska minska. Riksdagen fastställde 2018 de svenska miljömålen, som säger att utsläppen från transporter, undantaget inrikesflyg, ska reduceras med 70 procent senast år 2030, jämfört med 2010.

Tanken är att koldioxidutsläpp från förnybara drivmedel inte förstärker växthuseffekten på samma sätt som fossila. Där fossila bränslen har tagit miljontals år att bildas, skapas råvaran till biodrivmedel snabbare och ingår i ett kretslopp.

Reduktionsplikten är ett av flera styrmedel för att ställa om transportsektorn för att nå klimatmålen. De andra är minskade transportbehov, effektiviseringar och elektrifiering. Reduktionsplikten tvingar företag som säljer bensin och diesel att begränsa utsläppen av växthusgaser genom högre inblandning av förnybart innehåll i drivmedel.

En annan förhoppning med nya lagen var förutom att minska utsläppen öka inhemsk produktion av HVO och så så sätt göra sig mindre beroende av fossila drivmedel, som inte kan framställas i Sverige och som inte sällan kommer från länder med underskott på demokrati.

Prishöjningar

Trots att inblandningen av förnybara bränslen är positivt för miljön har reduktionsplikten varit impopulär inom många kretsar. En kritik är att HVO inte håller samma kvalité som fossila bränlsen och kan förstöra äldre bilar. Det stämmer inte enligt experterna, även om lagringsmöjligheterna kan ha försämrats.

Priset på bensin och framförallt diesel har ökat med reduktionsplikten eftersom de förnybara komponenterna i bränslet är dyrare att framställa än vad de fossila är. Men den största faktorn bakom ökande bränslepriser har med geopolitiken att göra där kriget i Ukraina varit drivande.

Kristerssons-regeringens syn

Från den 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle. Dessa nivåer var tänkta att successivt höjas men det pausas nu under 2023 av den nya regeringen. som med detta vill undvika alltför höga priser på bensin och diesel.

Enligt Tidöavtalet önskar regeringen sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå, trots att någon reell miniminivå ännu inte har bestämts av EU. För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt förnybarhetsdirektiv. Om Sverige missar klimatmålen som är uppsatta för 2030 på grund av att vi minskar reduktionsplikten riskerar vi att få böta stora belopp till EU.

Ohållbar reduktionsplikt

Samtidigt pågår en debatt om reduktionsplikten i själva verket kan förvärra klimatpåverkan. EU:s enorma klimatsatsning ”Fit for 55” kommer att innebära en fördubblad användning av bioenergi i EU. Enligt forskare i tidskriften Nature, kan det leda till negativa påverkningar.

För att framställa bioenergi krävs stora arealer odlingsmark där det idag produceras mat och betesmark. 20 procent av de områdena kan komma att användas åt bioenergi, vilket leder till att andra länder i världen kommer att behöva odla mer mat.

Det kan komma att ske på bekostnad av röjning av regnskogar och exploatering av känsliga områden som ännu inte förstörts av människan. Enligt forskarna kan mer produktion av bioenergi leda till ökande utsläpp jämfört med fossila bränslen, tvärtemot vad som var tanken. Ett annat problem är att EU kategoriserar bioenergi som klimatneutral, trots att utsläppen är liknande vare sig man bränner skogsbränsle eller fossila bränslen.

En bättre kolsänka är att låta skogen stå. En av forskarna i rapporten, Stefan Wirsenius, docent vid Chalmers, säger till DN att utsläppen från bioenergi bygger på en chimär och att de utsläpp som ”försvinner” genom ökad användning av biobränsle, försvinner bara på pappret.

Arga svenska industrier

Flera stora företag som har satsat pengar på att utveckla produktion av biobränsle är också kritiska till regeringens paus av reduktionsplikten.

Enligt Ny teknik, har drivmedelskedjan Preem planer på satsningar av biodrivmedel i Göteborg och Lysekil. Redan nu har Lantmännen investerat 800 miljoner kronor i sitt bioraffinaderi Agroetanol i Norrköping.

Där handlar det om förädla protein för livsmedel vilket skapas ur en så kallad samprodukt som blir över vid produktionen av etanol. Företagen är kritiska över att förutsättningarna för storskalig omställning ska bromsas och läsa fast Sverige i ett fossilberoende för lång tid.

De får uppbackning av Energimyndigheten som i en rapport skriver att reduktionsplikten är avgörande för att det ska gå att nå de energi- och klimatpolitiska mål som riksdagen beslutat om.