Så har regeringen beslutat att gå vidare med terroristlagstiftningen. Lagen är tänkt att förbjuda deltagande i terroristiska organisationer och det kan ju verka rimligt vid första anblicken. Det är först när man kommer till diskussionen om vad det betyder att delta, och vad betyder det att en organisation är terroristisk?

För att vara med i diskussionen behöver man ha klart för sig hur man definierar terroristbrott. Det finns flera saker, men för den här diskussionen är det främst ett rekvisit som är viktigt: Ett terroristbrott är det om en person gör en handling som allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation och gärningen görs i avsikt att “allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i ett land eller i en mellanstatlig organisation.”

Redan här skaver det lite, man börjar kanske tänka i bakhuvudet: Ja men om ”organisationen” kallar sig Islamiska staten? Eller om landet är Syrien? Eller om landet förtrycker minoritetsgrupper, som Turkiet?
Men det regeringen gör är att gå längre. En terroristorganisation är en sammanslutning av personer som begår eller ”på annat sätt medverkar” till åtminstone försök till terroristbrott. Och det som som blir olagligt nu är att ”delta i verksamheten i en terroristorganisation om det sker på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen.” Det finns en pysventil, en gungflyparagraf, en ”om det inte med hänsyn till omständigheterna är försvarligt”.

Det är också här de stora problemen uppstår, för att en organisation ska anses vara en terroristorganisation enligt ovan behövs inte att alla delar av organisationen gör terroristiska handlingar. Inte heller kräver deltagandet att du gör det, eller sympatiserar med det, bara att du deltar i en verksamhet i den organisationen. Om det verkar luddigt så exemplifierar regeringen sina tankar själv i propositionen:  ”Mot den bakgrunden bör omhändertagande av andra organisationsmedlemmars barn på ett sätt som är att likna vid daglig barnomsorg eller skötsel av uppgifter i deras hushåll kunna omfattas av bestämmelsen. Detsamma gäller att bedriva undervisning för barngrupper. Däremot anser regeringen att enbart omhändertagande av barn inom den egna familjen och skötsel av det egna hushållet inte bör vara straffbart.”

Det var ju tur att om du passar ditt syskon medans din pappa planerar ett fritt Kurdistan med pacifistiska metoder tillsammans med andra, som inte har samma pacifistiska utgångspunkt, så döms du inte per automatik för deltagande i terroristorganisation. Men uppenbarligen kan du dömas för det om det är din grannes barn du passar.

Lagrådet konstaterar att det blir ett stort bedömningsjobb för en rätt att avgöra först vad som är en terrorhandling, sen om det är försvarligt, sen om det är en terroristisk organisation, och sen vad som är deltagande och till sist frågan om huruvida det var ringa, eller till omständigheterna försvarligt (till exempel ska det, kanske, lite beroende på, inte räknas som terrorbrott om man försöker uppnå demokrati i en totalitär stat).

Lagen är ett gungfly. Lagrådet lyckas inte genomskåda exakt vad den får för konsekvenser, men de är ganska övertygade om att rörelser som stöttat ANC under apartheid skulle klassats som terroristiska organisationer, med den här lagen. Hur du och jag ska veta om det är kriminellt att arrangera en demonstration tillsammans med människor som sympatiserar med PKK eller inte, det övergår mitt förstånd.

Vad vi vet det är att lagen är en gåva till Erdogan. Kostnaden, det vill säga alla politiska flyktingar och frihetskämpar från Kurdistan, den har regeringen inte ett dugg mot att betala.