Det är inte ett barns ansvar att använda ord som en domare förstår när hon berättar om en våldtäkt. Det är rättsväsendets ansvar att kunna ett vanligt ord som en tioåring kan förväntas använda, skriver Cecilia Jonsson.
DEBATT. Det är viktigt att fallet med 10-åringen får stor spridning i riksmedia och sociala medier och att många reagerar på förfarandet i fallet och uttrycker sin åsikt. Hur kunde detta ske?
Jag menar också att det är positivt att det uppmärksammade fallet nu tittas vidare på, då åklagaren lämnat in en begäran om överklagande. Samt att nämndemän nu lämnar efter kritiken. Denna hantering av fallet med flera oklarheter ska inte behöva ske.
Det finns mycket kvar att göra för att stötta brottsoffer och överlevare. Det är också viktigt med tidiga insatser och att i alla led prata om våra värderingar, men också kontinuerlig vidareutbildning av dem som arbetar inom rättsväsendet. Vi är långt ifrån ett samhälle fritt från sexuellt våld.
Barnperspektivet, som lyfts av åklagaren i exempelvis riksmedia, där det bland annat ifrågasätts om vi ska behöva utbilda barn så att de ska kunna förklara anatomin på ett sätt som tillfredsställer hovrätten, vilket ”snippa” tydligen inte gör? Och när vidare frågor inte ställdes under rättegången angående detta kom detta att få konsekvenser i rätten för
berörda parter. Barn kan inte ge samtycke.
Detta fall är ett viktigt medskick till ansvariga politiker och andra makthavare att ta tag i – för att utifrån sina roller förändra samhället, förhindra våld och bidra till ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld.
#jagvetvadensnippaär
Texten är uppdaterad den 3 mars klockan 10.14.