I början av februari inledde IF Metall kampanjen ”Om integriteten i arbetslivet”. Förbundsjurist Darko Davidovic säger att det rör såväl den fysiska som den digitala integriteten.

– Det här är superutbrett. Och något som vi ser ökar. Det kan vara alltifrån drogtester på arbetsplatsen eller scanning av sociala medier inför en anställning, säger han.

Enligt Davidovic är det vanligt att företag plockar in uppgifterna via ett annat företag, som specialiserat sig på att göra just bakgrundskontroller. I höstas fick företaget Verifiera en reprimand av Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) i ett sådant ärende.

– De här uppgifterna har blivit handelsvara, säger Davidovic.

Digitala avtryck

Heléne Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, delar bilden av att arbetsgivare i större utsträckning vill ha reda på personliga uppgifter om anställda.

– Det är så klart skillnad på ett utdrag ur belastningsregistret för en säkerhetsklassad tjänst och att kontrollera sociala medier, säger hon och fortsätter:

– Men det blir också väldigt mycket digitala avtryck av oss alla. Man kan hitta både det ena och det andra online, och kontroller görs i större utsträckning nu. Det kan vara saker som går långt tillbaka i tiden som kan misstolkas.

Robson menar att det blir extra känsligt om den digitala scanningen används i rekryteringsfasen och inte är något som en arbetssökande får veta om.

– Det kan bli ett samhälle där man inte blir förlåten för gamla synder, säger hon.

Fakta: Det här är GDPR
• Allmänna dataskyddsförordningen – på engelska ”General Data Protection Regulation”, GDPR – infördes 25 maj 2018 och ersatte då den tidigare personuppgiftslagen (PUL).
• GDPR infördes samtidigt i samtliga EU-länder för att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter inom EU.
• Syftet med förordningen är att skydda den enskilde medborgarens grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.
• Lagen omfattar alla typer av verksamheter och instanser som samlar in och lagrar personuppgifter.
Källa: Integritetsskyddsmyndigheten

Ökat säkerhetstänk

Kommunals förbundsjurist Olov Östensson pekar på en oro bland arbetsgivare för att hamna efter när det kommer till säkerhetsaspekter.

– Det är ett allmänt ökat säkerhetstänk i samhället. Det kan bli svårt och snårigt för den enskilde att veta och stå upp för sina rättigheter. Från företagshåll är det inte ovanligt med argumentet ”vi gör det på alla” när det kommer till exempelvis drogtester.

Östensson säger att vissa företagstjänster som blivit vanliga sedan pandemin, som mat- och varuleveranser, kan vara över gränsen när det gäller den personliga integriteten.

– Som kund kanske jag vill veta exakt var min mat är. Men det innebär också att företaget kan se precis var en anställd befinner sig hela tiden. Ska man behöva motivera varför man stod stilla i fem minuter?

Kräver eftertanke

Som privatperson är principen att du ska kunna göra medvetna val, säger Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen:

– Rättsligt sett är de här sakerna svåra att angripa.

Kjällström menar att det krävs eftertanke, från båda parter, när det kommer till den personliga integriteten:

– Det är ett arbetsförhållande. Du ställer dig till förfogande att utföra ett arbete, som du får lön för. Så länge som det du gör inte påverkar arbetet eller arbetsgivaren har inte arbetsgivaren med att göra vad du gör på fritiden.