Vräkningarna tog ett skutt uppåt 2021 jämfört med året innan – från 2 106 till 2 560. Den trenden håller inte i sig för 2022. Förra året såg Kronofogden i stället något färre vräkningar jämfört med 2021.

En liten ljuspunkt i den ekonomiska turbulensen, enligt myndigheten.

– Det är positivt. Det har inte undgått någon att inflationen är hög, räntekostnaderna ökar, elkostnader ökar och det är tuffare ekonomiska tider, säger Davor Vuleta som är analytiker på Kronofogden.

2022 fick myndigheten in 6 263 ansökningar om vräkning. Omkring 60 procent av dessa ansökningar återkallades senare av hyresvärdarna, vilket enligt Kronofogden visar att vräkningar kan förebyggas utan att myndigheten behöver bli inblandad.

Förebyggande arbete

Likt tidigare år finns det en hel del geografiska skillnader. Medan antalet vräkningar ökat i Dalarna, Uppsala och Västra Götaland har de minskat i Skåne, Norrbotten och Västmanland.

Totalt verkställdes förra året 2 523 vräkningar. Att det sker en minskning i en svår ekonomisk tid är kanske något förvånande och hos Kronofogden fanns en oro för att vräkningarna skulle öka.

Några större slutsatser från ett år till ett annat är svåra att dra. Däremot är det förebyggande arbetet viktigt, något som myndigheten jobbat med i flera år.

– Vi ligger fortfarande högt om man jämför med åren före pandemin. Men att vi just nu har en minskning jämfört med året innan kan bero på att vi har satsat mycket på det förebyggande arbetet då vi fått ett uppdrag från regeringen. Det kan vara en förklaring, säger Davor Vuleta.

Fler barn drabbade

Siffror som dock pekar åt fel håll är antalet barn som drabbas av att en förälder blir av med sitt hem. Sedan 2018 har Kronofogden sett en ökning gällande just barn och förra året ökade antalet barn som berörs av vräkning något – från 572 barn 2021 till tre fler i fjol.

– Det är bekymmersamt att 575 barn har berörts av en vräkning under föregående år, säger Davor Vuleta och fortsätter:

– Det är fortfarande en hög nivå och vi skulle vilja att de här siffrorna går ner.