– Man är lite mer säljande än Sverige, säger Jakob Skovgaard, statsvetare på Lunds universitet.

De senaste åren har danskarna framställts som en global klimatledare i internationell press. Att landet i samband med COP26 i Glasgow satte ett slutdatum på sin produktion av olja och gas till 2050, hyllades brett, till och med av miljöorganisationer som Greenpeace, som egentligen velat se en snabbare utfasning.

– Danmark kan etablera sig som ett ledande land och inspirera fler att sluta vårt beroende av klimatödeläggande olja och gas, sa Helene Hagel, från Greenpeace Danmark till Financial times i samband med beslutet.

”Vill tacka Danmark”

Även inför COP27 i Egypten generade danskarna rubriker i världspressen. Som första rika land med en central regering (tidigare har bland annat Skottland gjort likadant) lovade man 13 miljoner dollar till utvecklingsländer för de skador och förluster som klimatkrisen orsakar här och nu. En liten summa – men symboliskt viktig, då det bedömdes kunna inspirera fler.

– Även om 13 miljoner dollar inte täcker den stora ödeläggelse som vi redan upplever på grund av klimathändelser, vill jag tacka Danmark för att sätta bollen i rullning, kommenterade den jamaicanska ministern Matthew Samuda i The Guardian.

Under förhandlingarna i Egypten beslutade också COP27 om en särskild fond för skador och förluster, ett krav som utvecklingsländer drivit under lång tid.

– Man har ett team av tjänstemän med lång erfarenhet och bra relation till andra förhandlare. Sverige är också duktiga men i Danmark är man lite fräckare och beredda att vara lite mer offensiva och chanstagande, säger Jakob Skovgaard.

”Har stor negativ miljöpåverkan”

Även det relativt ambitiösa målet till 2030 tror Jacob Skovgaard spelar roll. Genom att sätta klimatmål som går längre än övriga länder kan ett litet land öka trycket i klimatförhandlingarna, och få större utsläppsländer att våga gå lite längre. Både inom EU och i de internationella förhandlingarna. Samtidigt finns det en risk – om politiken sedan inte levererar på målen. En risk som är överhängande för Danmarks del liksom för Sveriges, enligt Jakob Skovgaard.

– Men på sju år kan mycket hända, säger han.

Jakob Skovgaard vill också nyansera bilden av Danmark som föregångsland ytterligare. Även om målen är ambitiösa relativt sett till andra rikare länder är det med fokus på tekniska lösningar – och mindre på de livsstilsförändringar och hänsyn till biologisk mångfald som FN:s klimatpanel IPCC pekar på behövs för att klara Parisavtalet.

– Danmark gillar att hamna i toppen på hållbarhetsindex men det är svårt att jämföra rika länder och utvecklingsländer på grund av historiska utsläpp, man har också stor negativ miljöpåverkan, också genom sin konsumtion.