Uppemot hundratusen israeler samlades i veckan utanför parlamentet Knesset för att protestera mot en rad kontroversiella lagförslag som nu ska röstas igenom. Missnöjet är massivt och kommer från flera olika samhällsgrupper, förklarar Israel-experten Isabell Schierenbeck.
– Det finns också högerextrema grupper som är väldigt våldsbejakande. Om de också aktivt börjar ta del i detta så finns en risk för sammandrabbningar.
Protesterna mot den israeliska högerkoalitionens lagförslag har pågått i veckor. Och motståndet tycks växa. Under måndagen strömmade någonstans mellan 80 000 och 90 000 israeler till parlamentsbyggnaden Knesset i Jerusalem för att visa mitt missnöje mot premiärminister Benjamin Netanyahu och lagförslagen som bland annat innebär en förändring av landets rättsväsende.
Det var mycket längesedan så massiva folkliga protester ägde rum i landet, förklarar Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap och expert på israelisk inrikespolitik.
– Det är extremt allvarligt. Det var mycket mycket längesedan man såg något liknande med så mycket folk, inte sedan Libanonkriget skulle jag säga, säger hon.
Delvis är missnöjet riktat mot att korruptionsmisstänkta Benjamin Netanyahu sitter kvar som premiärminister. Bland de ändringar som Netanyahu försökt driva finns just förslag om att en sittande premiärminister ska ges någon form av åtalsimmunitet.
Riskerar sin internationella ställning
Ett annat förslag som lagts fram av högerkoalitionen är att en person som dömts för brott ska kunna sitta som minister, vilket enligt nuvarande lagstiftning inte är möjligt. Men det är inte dessa förslag som främst uppfattas som de största hoten mot landets demokrati och rättsväsende, enligt Isabell Schierenbeck. Det högerextrema blocket i regeringen vill nämligen öppna upp för politiskt valda domare i högsta domstolen samt möjliggöra för att en enkel majoritet i parlamentet överordnas högsta domstolens beslut.
– Det farliga här är att det ger en möjlighet att med enkel majoritet sätta sig över grundläggande lagar som handlar om mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, religionsfrihet med mera. Det är framförallt därför som folk går ut och demonstrerar.
– Det har länge funnits kritik bland vissa grupper i Israel mot att högsta domstolen är stark och det har varit olika diskussioner om hur man kan ändra på det, men det här med enkel majoritet är extremt och finns inte vad jag vet i någon annan demokratisk stat. Människor upplever ett hot mot landets demokrati, säger Isabell Schierenbeck.
En del kritiker menar att det över tid även kan påverka Israels internationella ställning negativt.
– När det händer saker i Israel och även på Västbanken, då har alltid de som stöttat Israel haft som argument att det är en demokrati och det kommer att tas upp av rättsväsendet om det skett ett brott, att det finns demokratiska institutioner. Många menar att ändringarna nu kommer att underminera Israels position internationellt eftersom argumentet inte kommer att hålla längre.
Bred uppslutning
Bland demonstranterna finns olika grupper som vänder sig mot de förändringar som det ultraortodoxa blocket i regeringen vill genomföra. Här finns även ett stort missnöje bland konservativa och traditionella, men sekulära israeler, som tidigare röstat på Netayahu.
– De ultraortodoxa partierna har fått väldigt stor makt och driver en helt annan typ av frågor, som snarare har att göra med hur man ska klä sig på olika ställen, exempelvis vid klagomuren eller hur mycket det judiska inslaget ska betonas även i det sekulära utbildningssystemet. Man har fyra olika utbildningssystem i Israel, nu är de inne och petar även i det sekulära, som inte har något religiöst inslag.
Det är dessa tre punkter som främst samlar alla dessa demonstranter från olika grupper i samhället, enligt Isabell Schierenbeck.
– Många av mina kollegor och vänner som är på de här demonstrationerna vittnar om att det är en bred uppslutning av folk och mycket fler olika skikt i samhället som deltar.
Palestina-frågan kvar i skuggan
Något som dock är anmärkningsvärt är att frågan om den upptrappade situationen på Västbanken nästintill saknas i den massiva proteströrelsen, påpekar Isabell Schierenbeck. Även om vänstern och de israelisk-palestinska partierna också är ute och demonstrerar, så utgör de ingen större del av proteströrelsen.
– Det är intressant att det är så starka demonstrationer och att det mobiliseras så mycket folk när det handlar om kärnan i Israel, men inte när det gäller relationen till palestinierna. Men det är inget nytt.
Kan lagändringarna påverka situationen på Västbanken?
– Inte sällan har människorättsorganisationer och israeliska anti-ockupationsgrupper drivit fall genom högsta domstolen. Då har domstolen med jämna mellanrum dömt till förmån för dessa organisationer. Har man en politiserad domstol där man själv väljer in domarna, och högerextrema domare så småningom tar över, så förlorar man den möjligheten, säger Isabell Schierenbeck.
På så sätt kan lagändringarna, om de går igenom, indirekt påverka den redan spända situationen på Västbanken och leda till att den förvärras ytterligare. Den högerextreme ministern Ben-Gvirs försök att få makt över uppgifter och ansvarsområden som tidigare legat under polismyndighetens kontroll, är en annan faktor som kan påverka situationen, förklarar hon.
– Jag tror att det kan explodera på Västbanken om det sprider sig dit. Det har varit så extremt många dödsskjutningar och konfrontationer förra året. Om regeringen flyttar fram sina positioner och börjar införa vissa typer av enskilda förband som står över den vanliga polismyndigheten som får kontroll över Västbanken kan situationen bli mycket svår med både interna konflikter i Israel och ökade konfrontationer på Västbanken.
Kan bli våldsamt
Efter det massiva motståndet mot lagändringsförslagen gick Benjamin Netanyahu nyligen ut och föreslog förhandlingar med oppositionsledarna. Oppositionsledaren Yair Lapid, grundare av partiet Yesh Atid, tackade inte nej, men menade att de pågående omröstningarna om förslagen först måste frysas. Något som regeringen hittills inte visat någon vilja att gå med på. Även president Isaac Herzog har uttryckt oro över lagändringarna, som successivt har börjat röstas igenom.
– De vill inte pausa processen, vilket i och för sig är förståeligt eftersom det finns en risk för att koalitionen spricker då.
Att protesterna kommer att fortsätta, är Isabell Schierenbeck övertygad om.
– Men om det kommer att gå i riktning mot konfrontationer och våldsamheter mellan demonstranter och polis och säkerhetsstyrkor, eller i riktig mot att Netanyahu backar, är extremt svårt att säga.
Med tanke på att demonstranterna består av vitt skilda grupper i samhället finns det även en risk för att det uppstår konfrontationer mellan dem.
– Det finns också högerextrema grupper som är väldigt våldsbejakande. Om de också börjar ta aktiv del och demonstrera så finns en risk för sammandrabbningar mellan dessa och andra grupper, säger Isabell Schierenbeck.
