Limmade golvmattor av plast och linoleum innehåller ämnen som ger problem med hälsan för dem som vistas i rummen. Bland annat kan de ge astma och allergier. Känsligast är barn och ungdomar, men ändå är det plastmattor på golven i skolor och förskolor. De får vara försökskaniner, med risk för livslånga besvär och för tidig död, skriver Leif Kåvestad.
DEBATT. Folkhälsomyndighetens (FHM) rapport Kemikalier i inomhusmiljön från 2018 är skrämmande läsning, men massmedia har ännu inte reagerat. 170 stycken forskningsrapporter visar på sambandet mellan hälsobesvär och fukt i golv i nybyggda hus med golvmattor av PVC och linoleum som limmats med vattenbaserade lim. Fukten utvecklar bland annat de toxiska gaserna 2-etylhexanol och n-butanol, vilken är en orsak till astma och allergier. PVC genererar dessutom bisfenoler.
Den nya tidens byggmaterial med oprövade byggmetoder med fukt i golv och limmade golvmattor har i efterhand visat sig vara en katastrof för dem som tillbringat sin barndom i nybyggda hus, skolor och daghem. De myndigheter som först vaknade var Boverket (före detta Planverket), Socialstyrelsen och Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) som 1984 gav ut skriften Dagissjukan.
Eftersom barn och ungdomar är de som är mest känsliga för kemikalier i inomhusluften drabbas de först. När vuxna på sina arbetsplatser drabbades av samma hälsobesvär fick miljöproblemet ytterligare en benämning, kontorssjukan. Därefter myntades begreppet sjuka hus efter engelskans sick building syndrome – SBS.
Astma och allergiska besvär hos barn hade ökat dramatiskt och Allergiutredningen, SOU1989:76, konstaterar: ”Frekvensen av allergi/överkänslighet idag är att vart tredje barn är drabbat. Dessutom dör cirka 1.200 människor årligen av astma/allergi som direkt eller indirekt dödsorsak”.
1991 skickade Forskningsanstaltens rapport, Analys av organiska ämnen som emitteras från plastgolv, till bland annat Boverket, Socialstyrelsen, ASS och Riksförbundet mot astma–allergi och Svenska Kommunförbundet.
Där framgår:
1. Under de senaste decennierna har det uppträtt allt fler fall av så kallade
sjuka hus vid förekomst av 2-etylhexanol och n-butanol, vid inläggning
av limmade golvmattor av PVC och linoleum.
2. Butanol kan i relativt låga halter ge symptom som liknar vad man finner i
sjuka hus.
3. Vid fukt i betonggolv ökar emissioner av 2-etylhexanol med tiden.
I Södra stationsområdet i Stockholm byggdes 2 200 lägenheter med tillhörande barnstugor i början på 1990-talet. Ett par år efter inflyttning rapporterade Barnavårdscentralen en överfrekvens av hälsobesvär i bostadsområdet. Sachsska barnsjukhusets Rapport om de sjuka husen sammanfattade problemet 1999: ”En anmärkningsvärd överfrekvens av hälsobesvär med astma hos barnen konstaterades och extremt hög var förekomsten av eksem som drabbat 41 % av barnen i Södra Station.”
Tekniska mätningar av Miljöförvaltningen genomfördes i lägenheter och daghem i bostadsområdet. Mätningar under golvmattor visade på förekomst av ammoniak, 2-etylhexanol och TXIB, som påvisar en kemisk nedbrytning av golvmaterialet.
Vid renovering av Enskedeskolan limmades nya golvmattor av linoleum i klassrummen. De kemiska gaserna 2-etylhexanol och n-butanol uppmättes i rumsluften av Miljöförvaltningen och FOAtox fick uppdraget, att bedöma hälsofaran som var ”att de kunde ge upphov till förgiftning såsom illamående, irritation i andningsapparaten, ögonirritation m.fl. diffusa symptom”.
Då de kommunala fastighetsbolagen i Stockholm drabbades av ett flertal nybyggda sjuka hus-områden under 1980-talet och framöver har det på lång sikt inneburit en ny kunskap om golvproblem. I dag lägger man in trägolv i alla nybyggda flerfamiljshus. Men problemet kvarstår, då plast- och linoleummattor läggs in i alla förskolor, skolor och äldreboenden.
Enligt Karolinska institutet (KI) och Institutet för miljömedicins (IMM) Miljöhälsorapport 2013 har vetenskapliga studier påvisat att fuktskador inomhus skapar kemiska och mikrobiella processer som resulterat i emissioner och toxiska ämnen, vilket har sammanfattats med: ”Exponering för skadliga ämnen börjar redan under fosterlivet varför även mammans exponering måste beaktas när barns miljöhälsa beskrivs. Exponering av toxiska ämnen tidigt i livet kan ge bestående förändringar som visar sig som hälsoeffekter långt senare i livet. Det gäller framför allt immunförsvaret, nervsystemet och reproduktionssystemet.”
Boverket som har ansvar för inomhusmiljön vid nybyggnation och renovering har beräknat att vi under vår livstid vistas till 90 procent inomhus, men några gränser för fukt i golvkonstruktioner med limmade golvmattor som emitterar giftiga gaser finns inte, trots all forskning
Av riksdagens miljömål Giftfri miljö står bland de åtta etappmålen bland annat: Minska barns exponering för farliga kemikalier samt Minska och fasa ut särskilt farliga ämnen fram till 2020. Problemet är att det inte finns någon myndighet som har ansvar för kemikalier i inomhusmiljön.
Efter att dagissjukan uppmärksammades för 40 år sedan har nu Folkhälsomyndigheten redovisat sin kunskap 2018 om barnens giftiga inomhusmiljö. Men varken Folkhälsomyndigheten eller Kemikalie-inspektionen, som har kunskap om kemikalier, har i sin verksamhet något tillsynsansvar för giftiga gaser inom skolverksamheten. Det innebär att barnen som är de mest känsliga för kemikalier fortsättningsvis kommer att vara diskriminerade.
Trafikverket har sina fartbegränsningar och nollvision för dödsfall. Men för barnens inomhusmiljö finns inga restriktioner. Kemikaliebomben som briserat i barnens inomhusmiljö – den smällen får barnen ta, som får agera försökskaniner med livslånga besvär och för tidig död. Vem bryr sig om barnen, de som ingen röst har?
