Årets första veckor har präglats av en sällan skådad våldsvåg kopplad till grov gängkriminalitet. Samtidigt dröjer flera av regeringens tunga åtgärder mot gängen, som visitationszoner, dubbla straff och anonyma vittnen.

Något som ligger närmare i tid är så kallade preventiva tvångsmedel. Det vill säga att polis i hemlighet kan avlyssna eller övervaka personer utan konkret brottsmisstanke. Det har pekats ut som viktigt av regeringen och står också högt på polisens önskelista.

I sommar ska lagförslaget lämnas till riksdagen enligt plan, och lagen vara på plats nästa år.

Men flera remissinstanser avstyrker förslaget – och frågar sig också hur effektivt verktyget blir.

Speciella fall

Stockholms tingsrätt konstaterar i sitt remissvar att användningen av hemliga tvångsmedel har ökat de senaste åren, men att det inte finns något tydligt underlag för att detta medfört att fler allvarliga brott kunnat beivras eller förhindras.

– Vi menar att det inte går att se något tydligt stöd i betänkandet för att utökade preventiva tvångsmedel skulle ha en sådan effekt, säger lagman Gudrun Antemar.

I dag får preventiva tvångsmedel bara användas i ett fåtal mycket speciella fall för att förhindra brott mot rikets säkerhet, som sabotage, spioneri och terroristbrott. Regeringen vill utöka detta till att även gälla brott som är typiska i gängmiljöer, som mord, människorov, sprängningar och grova vapen- och narkotikabrott.

Undviker att chatta

Stockholms tingsrätt ifrågasätter behovet av att utvidga bestämmelsen på det sättet.

– I princip alla de gärningar som förslaget gäller är redan kriminaliserade på ett tidigt stadium, det vill säga innan en gärning är fullbordad, genom förberedelse eller stämpling till brott. Det innebär att hemlig avlyssning redan kan användas i dessa fall, säger Gudrun Antemar.

Brottsförebyggande rådet (Brå) påpekar i sitt remissvar att det sannolikt blivit svårare generellt att få information genom hemliga tvångsmedel efter Encrochat. Säkerhetsmedvetandet hos gängen kan ha ökat med följd att chattandet inte längre sker lika öppet.

– Vi är inte lika övertygade som utredningen om att preventiva tvångsmedel kommer att bli effektivt, säger Lars Korsell, forskningsråd vid Brå.

Brå är också, i likhet med flera andra remissinstanser, kritiskt till att narkotikaärenden ska ingå i brottskatalogen. Polisen har bedömt att narkotikabrott kommer att utgöra 70 procent av ärendena, medan mord, människorov och allmänfarlig ödeläggelse tros utgöra 25 procent.

– Man kommer att använda ett mycket integritetskänsligt hemligt tvångsmedel till att bekämpa narkotikabrott, när syftet var att man skulle komma tillrätta med skjutningar och sprängningar, säger Korsell.

Brå säger ändå ja till preventiva tvångsmedel som en tillfällig åtgärd, mot bakgrund av den kritiska situation som Sverige befinner sig. Man anser också att fler våldsbrott än mord borde omfattas, som dråp och grov misshandel.

Fakta: Preventiva tvångsmedel

• Förslaget om preventiva tvångsmedel lämnades till justitieminister Gunnar Strömmer (M) i oktober.
• Metoden ska få användas när det är fråga om brott som mord, människorov, sprängningar och grova vapen- och narkotikabrott.
• Det ska finnas påtaglig risk för att brotten kommer att utföras och det ska finnas en tydlig koppling till kriminella nätverk.
• Tillstånd att få använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte ska beslutas i domstol.
• Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.
Källa: Regeringen

Redan resursbrist

Enligt polisen kan preventiva hemliga tvångsmedel komma att användas i cirka 100 ärenden per år.

Redan i dag tvingas dock polisen prioritera hårt eftersom resursen som hanterar hemliga tvångsmedel är begränsad. Följden är att verktyget inte används i den omfattning det hade varit möjligt, påpekar Svea hovrätt i sitt remissvar. Enligt utredningen kommer polis och åklagare att behöva prioritera ytterligare om förslaget genomförs.

– Detta talar för att resursbrist är det egentliga problemet, säger hovrättspresident Anders Perklev.

Även om polisen effektiviserar och omfördelar resurser krävs ett hundratal nya tjänster om preventiv avlyssning blir verklighet, enligt polisens uppskattning. Det handlar om ytterligare 30 operatörer för hemliga tvångsmedel, ungefär 50 till spanare och 20 fler underrättelsehandläggare eller analytiker.
Polisen: Senast oktober

Polisen och Åklagarmyndigheten välkomnar möjligheten att avlyssna utan konkret brottsmisstanke. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2024 – men polisen vill att det ska ske snarast möjligt.

”I vart fall senast den 1 oktober 2023”, skriver polisen i sitt remissvar, som är undertecknat av rikspolischef Anders Thornberg.