Så här års är det många som vill göra matningsstationer där småfåglarna kan tanka energi och näring. Niklas Aronsson i Torslanda har skrivit två böcker om fågelmatning och är även redaktör för tidningen Vår fågelvärld.

– Det är okej att mata fåglar även om det kanske gör mer nytta för oss människor än för fåglarna. Vi mår bra psykiskt och vår stress minskar om vi matar dem, säger han.

TT: Men måste inte fåglar få extra mat på vintern?

–De arter som stannar över vintern är anpassade till vårt kalla klimat. På individnivå kan fler klara sig om de får mat, samtidigt kan populationen bli klenare och få aningen färre ungar. Det beror på att individer som annars skulle dö överlever och för sitt genetiska anlag vidare. Men det är marginellt, så mata ändå, säger Niklas Aronsson och fortsätter:

– I förlängningen ger det förståelse för värdet av djurliv, artrikedom och biologisk mångfald.

Vintrarna i Sverige har blivit mildare och arter som annars flyttar stannar kvar. Rödhaken och koltrasten övervintrar här i större utsträckning och ses ofta vid fågelmatningar.

– Om det beror på mildare klimat eller att vi ger dem föda är omöjligt att säga, säger Niklas Aronsson.

Sven Faugert på Ingarö utanför Stockholm har två matningar på tomten.

– Vi bor i skogskanten och hela gäng med fåglar tittar in här när de ute på sin krogrunda. Det är ju fler som matar dem i närheten. Hit kommer, förutom blåmes och talgoxe, svartmes, tofsmes och, har man tur, talltita. Större hackspett brukar också hälsa på liksom nötväcka och koltrast, säger han.

Fåglarna söker fet mat

Han matar i stort sett hela året.

–För fåglar som häckar är det ett stressmoment att hitta proteinrik mat till ungarna. Då behöver föräldrarna fettrik mat som ger energi, förklarar han.

Han använder ett vanligt matningsrör med hål i som han köpt och fyller med skalade solrosfrön. Matningsröret hänger alldeles intill en stor rhododendron. Jordnötterna som fåglarna gillar är för stora för hålen, dem häller han ut på ett fågelbord längre in i skogen.

–Men det var slut på både solrosfrön och talgbollar när jag skulle köpa senast. Därför ska jag göra några talgbollar själv, det är inte svårt, säger han.

Senaste året har fågelmat – i likhet med mycket annat – gått upp i pris. Just solrosfrön har blivit extra dyra och svåra att få tag i, på grund av kriget i exportlandet Ukraina. Men det går att mata med vanliga livsmedel så länge de är fräscha, framhåller Niklas Aronsson.

– Men ge inte mögligt bröd eller härsket margarin. Saltad mat undrar många om man kan ge och det är okej då och då, det är inte farligt, säger han.

Skyddad plats

Matningen ska helst sitta nära träd eller buskar. Niklas förklarar att många fåglar gillar att hämta maten och sedan flyga i väg och äta upp den. Då vill de ha nära till platsen där de äter, och inte flyga långt över en öppen yta. Det är säkrast för dem.

– Ha gärna två matningsställen om möjligt. Arter som rödhake och koltrast har revir och kan annars bråka om födan. Och bor du i lägenhet, kolla först om det är tillåtet att mata fåglarna, det är sällan det. Matresterna kan dra till sig skadedjur.

Fakta: Hemmagjorda veganska talgbollar

Blanda cirka 50 gram vegetabiliskt fett med några nävar fröer och nötter, samt forma dem till bollar.

Ta ett snöre av naturmaterial, exempelvis hampasnöre och forma ett nät. Näten går att återanvända efter att fåglarna ätit upp innehållet. Ett annat alternativ är att lägga bollen i en talgbollsbehållare med redan befintligt nät. 

Placera fågelbordet en plats i utkanten av trädgården, eller  nära buskage och träd där fåglarna känner sig säkrare och kan gömma sig. Talgoxe och blåmes är lite kaxigare och vågar sig nära huset.

Skaffa en kikare och njut!