Det turkiska valet den 14 maj ses som ett av de mest betydande på länge. Vid vinst lovar oppositionen att skrota president Erdogans reformer som gjort Turkiet till en mer religiöst konservativ stat.
Sex partier står enade emot Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som suttit vid makten i runt 20 år. Först som premiärminister sedan 2003, sedan som president från 2014.
Erdogans epok har präglats av mer islamiska inslag och kringskurna demokratiska rättigheter. Efter det misslyckade kuppförsöket 2016 började han att gå allt längre.
Gemensam kandidat
Analytiker bedömer att 90 procent av landets medier i dag kontrolleras av regeringen eller dess allierade i näringslivet.
Tusentals oppositionella aktivister, varav många kurder, sitter fängslade efter att ha blivit anklagade för terrorrelaterade verksamheter.
Oppositionsblocket ska den 13 februari presentera en gemensam kandidat i presidentvalet. Ett program med 2 300 punkter har siktet inställt på att rulla tillbaka många av de maktmedel som Erdogans politik på senare år utarmats från parlament och departement.
"Stopp" för dekretmakt
Enligt valprogrammet ska en president bara få sitta i sju år och premiärministern får mer makt. Det parlamentariska systemet ska stärkas, heter det: ”Vi kommer att sätta stopp för presidentens makt att styra med dekret.”
När valprogrammet vid en ceremoni presenterades på måndagen kom de största applåderna efter löftet att slå ned på korruptionen och återskapa styrkan hos landets traditionella institutioner som till exempel de statliga medierna.
Oppositionen vill att statliga tv-kanalen TRT och nyhetsbyrån Anadolu ska inrätta sig efter principer om oberoende och opartiskhet. Inget av de två bolagen ville snabbt kommentera utspelet.
