Under torsdagen samlades EU:s migrationsministrar i Arlanda stad utanför Stockholm för det första informella rådsmötet under Sveriges ordförandeskap.

Sverige tog över ordförandeklubban vid årsskiftet och leder nu arbetet i EU:s ministerråd.

Frågan om att bygga en barriär längs den bulgarisk-turkiska gränsen lyftes inför mötet av Österrikes förbundskansler Karl Nehammer.

Han vill att EU pytsar in omkring två miljarder euro för en sådan konstruktion. Anledningen är ett ökat antal migranter som kommer via Medelhavet och västra Balkan.

"Fler ska återvända"

På väg in till mötet sade Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson att det inte finns några pengar i EU-budgeten för att bygga murar eller stängsel.

– Om vi skulle lägga pengar på murar och stängsel så skulle det inte finnas pengar till annat.

Även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har starkt motsatt sig en sådan åtgärd.

Men enligt Bulgariens inrikesminister Ivan Demerdzhiev handlar det inte om pengar utan om tekniska aspekter och politisk vilja. Andra EU-länder måste visa länders som Bulgarien och Grekland solidaritet, framhåller han.

– Enligt Grekland och alla länder med en yttre gräns så är det väldigt viktigt att fokus flyttas dit, säger han till TT och andra svenska medier.

Både EU-kommissionen och EU:s gränsmyndighet Frontex måste hjälpa länderna med yttre gräns att hantera ett migrantflöde som saknar motstycke, fortsätter Demerdzhiev.

Beredd att diskutera

Sverige som ordförandeland vill inte uttala sig för eller emot ett EU-finansierat stängsel mot Turkiet, men migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) är beredd att föra diskussionen vidare.

– Jag konstaterar också att i den migrations- och asylpakt som ligger på bordet så finns tydliga förslag på hur man kan stärka den yttre gränsen och se till att man återfår kontrollen över vilka som kommer till EU.

Samtidigt trycker andra länder på. Litauen har på eget bevåg satt upp ett taggtrådsstängsel mot gränsen till Belarus efter att grannlandet använt sig av migranter i ett slags hybridkrigföring.

Helst vill Ylva Johansson och Maria Malmer Stenergard prata om hur återvändandet ska öka. Fler som fått avslag på sina asylansökningar ska utvisas från EU till sina ursprungsländer, är det övergripande budskapet på torsdagens möte.

Dyrare visum

Under 2021 återvände enligt EU-statistik 21 procent av de 340 000 migranter som fick avslag. Två av tre som söker sig till Europa har inte skyddsskäl, säger Malmer Stenergard.

Nu uppmanar ministerrådet EU-kommissionen att bli mer aktiv i påtryckningar om visum. Det kan till exempel handla om att visum blir dyrare och att handläggningstider blir längre. Hittills har bara Gambia drabbats av en sådan mekanism men diskussionen förs även gällande länder som Bangladesh och Irak.

– Om länder inte samarbetar med Sverige ska det kunna få konsekvenser i form av hur viseringspolitiken från EU ser ut gentemot det landet, säger Malmer Stenergard.

Samtidigt är det många av EU:s medlemsländer som inte ens tar en kontakt med ursprungslandet och där har de en hemläxa att göra, säger hon.
Påtryckningarna kan också innefatta bistånd och handel.

– Här måste vi se till att man använder både morot och piska. Länderna ska känna att vi inte bara kommer med pekpinnar utan också att de tjänar på att samarbeta med de europeiska länderna.

Asylcenter i Afrika

Malmer Stenergard tycker inte att man behöver vänta på EU:s stora migrationspaket, som väntas vara klart 2024, innan man ökar pressen på tredje land.

Samtidigt har EU:s gränsmyndighet Frontex fått utökat mandat för att öka återvändandet.

En annan het fråga som Danmark driver är asylcenter utanför EU:s gränser, till exempel i Afrika. Danmarks migrationsminister Kaare Dybvad Bek hoppas att fler EU-länder ska förstå fördelarna med en sådan modell. Att få med sig alla 27 har han dock svårt att se framför sig.

– Men som en sista utväg får vi göra det själva i ett samarbete mellan Danmark och till exempel Rwanda.