Frankrikes fackförbund blåser upp till strid om pensionerna. President Macrons regering anser sig ha kompromissat klart.
Jättestrejker som kan lamslå stora delar av landet har utlysts – igen.
Facken hade fingret på avtryckaren. Två timmar efter att premiärminister Élisabeth Borne lade fram sina reformplaner för pensionssystemet gick de i svaromål.
För första gången på tolv år har de åtta centrala fackorganisationerna i Frankrike bildat en enad front. De meddelade unisont att de inte godtar pensionsplanerna, som kallades brutala och sades orsaka ett enormt missnöje bland landets arbetstagare.
Generalstrejk och demonstrationer har utlysts till torsdag denna vecka.
– För att det ska bli en lyckad dag, vilket jag är övertygad om att det blir, behöver miljontals människor gå ut i strejk och på gatorna, sade Philippe Martinez, ledare för stora CGT, till BFM TV i fredags.
Han varslade om att det kommer att ske vid fler tillfällen framöver.
Pressat system
En grundlig reform av pensionssystemet har stått på dagordningen ända sedan Emmanuel Macron tillträdde som president 2017, men planerna har skjutits fram, dels på grund av stora protester och dels på grund av pandemin.
Regeringen har i viss mån gått de missnöjda till mötes, och gjort en del justeringar. Från början var det tal om att den allmänna pensionsåldern skulle höjas från dagens 62 till 65.
I det bantade förslag som ligger på bordet höjs pensionsåldern till 64.
– Jag är fullt medveten om att förändringar i vårt pensionssystem väcker frågor och oro bland fransmännen, sade premiärminister Borne när hon presenterade planerna.
Regeringen anför att reformen är absolut nödvändig för att pensionssystemet ska hålla på sikt för den franska staten, som redan har en historiskt hög statsskuld att hantera.
– Att arbeta mer kommer att göra så att framtida pensionärer får högre pensioner, sade Borne, som avrådde fackledarna från att ”bestraffa fransmännen”.
Broms i trafiken
Fransmännen är vana vid storskaliga demonstrationer. Inte minst frågan om ändringar i landets komplicerade pensionssystem har kunnat röra upp känslor under de senaste tre årtiondena, där miljontals människor har gått ut på gatorna vid flera tillfällen för att stoppa alltför långtgående ändringar.
På torsdag manas landets fackanslutna att mobilisera i väldig skala.
När regeringen strävar efter ett mer enhetligt system så riskerar vissa arbetsgrupper att bli av med särskilt framförhandlade upplägg.
Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension tio år tidigare än den allmänna åldersgränsen, i dag vid 52 års ålder. Den lokala fackledningen siktar på att stoppa så mycket av huvudstadstrafiken som möjligt på torsdag.
Inom energisektorn har många löntagare särskilda pensionsupplägg och utbredda strejker väntas. Vid flera oljeraffinaderier har det redan varslats om ytterligare strejkdagar under kommande veckor.
Anställda vid det statliga järnvägsbolaget SNCF väntas också strejka i stor skala, vilket lär få stora följder för fjärrtågstrafiken.
Vänsterpartier är med
Fackrörelsen får stöd från de politiska partierna till vänster, som manar medlemmar och anhängare att delta i torsdagens demonstrationer. Flera av partierna argumenterar tvärtom för en sänkning av pensionsåldern och att systemet kan bekostas genom skattehöjningar och att arbetsgivare får betala en större andel.
President Emmanuel Macron stod fast vid sina pensionslöften inför förra årets presidentval, men sedan tappade hans parti majoriteten i den franska nationalförsamlingen. Mittenregeringen finner dock av mycket att döma stöd till höger, hos traditionellt borgerliga Republikanerna.
Lite mer än halva Frankrikes befolkning, mellan 50 och 60 procent, är emot de föreslagna ändringarna i pensionssystemet, enligt olika stora opinionsundersökningar.
I samband med pensionskonflikten har demonstranter i gula västar också börjat dyka upp i franska städer på nytt.
Fakta: Pensionsystemet
I dag får man gå i pension i Frankrike när man har fyllt 62 år, men för att få full pension behöver man jobba i ett visst antal år.
Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Allt som allt finns det 42 olika pensionsplaner.
Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Det varierar dock stort mellan olika specialupplägg.
Fransmännen får i snitt ungefär 1 400 euro, motsvarande ungefär 15 700 kronor, i pension (2020). Pensionerade kvinnor får i snitt 40 procent mindre än män, även om skillnaderna har minskat. Kvinnor går i genomsnitt i pension några månader senare än män.
För att få fullt pensionsbelopp behöver man i regel ha arbetat i 42 år. Det garanteras också från 67 års ålder.
Regeringen föreslår dels att den allmänna pensionsåldern gradvis ökas från 62 till 64, till år 2030. Det står sedan tidigare klart att antalet år som man förväntas ha arbetat för full pension ska stiga från 42 till 43, men regeringen vill tidigarelägga det med åtta år, till 2027.
Garantipensionen ska höjas och personer som börjar arbeta i tonåren ska kunna gå i pension tidigare, enligt regeringen, som också säger att antalet pensionsplaner ska minskas.
Frankrikes allmänna pensionssystem är i dag ett av världens mest kostsamma.
Fakta: Le Monde, Pensionsmyndigheten, EU-kommissionen
Fakta: Historiskt
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike sänktes från 65 till 60 år 1982, under den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet), som då hade tagit över makten med stöd av Kommunistpartiet.
Sedan dess har det gjorts återkommande försök att ändra lagstiftningen – och protesterats med kraft mot dessa försök.
1995, när Mitterrand hade ersatts på presidentposten av den borgerlige Jacques Chirac, gjordes ett försök att införa ett universellt pensionssystem och höja pensionsåldern inom offentlig sektor. Miljontals fransmän gick ut på gatorna och demonstrerade i tre veckors tid, i vad som har beskrivits som de mest omfattande protesterna i Frankrike sedan Majrevolten 1968. Pensionsförslagen drogs tillbaka.
2010 var det president Nicolas Sarkozy som ville höja pensionsåldern till 62. Det var då de fackliga centralorganisationerna senast gjorde gemensam sak och utlyste generalstrejk. Miljontals människor gick ut på gatorna i protest. Pensionsåldern höjdes, även om regeringen gick med på mindre eftergifter.
I slutet av 2019 och början av 2020 utlystes stora strejker i landet mot president Emmanuel Macrons planer på en stor omvälvning av pensionssystemet. Strejkerna var de mest långvariga sedan 1968 och stöddes av en majoritet av fransmännen. I slutänden lades planerna på is, delvis med anledning av covidpandemin.
