I torsdags hängde en docka och dinglade från fötterna i en gatulampa utanför Stockholms stadshus. Dockan föreställde Erdogan och tillsammans med dockan publicerades ett uttalande: “Historien visar hur diktatorer ofta slutar, så för allas skull Erdogan: Ta nu chansen och avgå, så du slipper hamna uppochner på Taksim-torget!”
I svensk kontext är det tämligen brutalt att hänga upp dockor som föreställer politiker som dödats i framtiden, men det går inte att komma ifrån att det är relativt milt i den kontext som dockan hänger i. Den föreställer en diktator i en skendemokrati i ett land som förtrycker minoriteter både inom och utom det egna landets gränser. Vad vi än tycker om dockan så råder det ingen tvivel om att det måste vara lagligt, oavsett om det av regimen i Turkiet jämställs med en ”avskyvärd terrorhandling.”
Risken är att det inte kommer vara det så länge. Den sjunde mars kommer regeringen lägga fram ett lagförslag som ska ytterligare inskränka våra friheter. Den här gången för att förhindra medverkan och hjälp av terroristorganisationer. Något som utrikesminister Tobias Billström beskrev så här i turkisk tv i julas: ”Vi kommer också lägga fram ett nytt lagförslag till riksdagen där vi gör det olagligt att sprida och propagera för terroristaktiviteter på vårt territorium, det kan inkludera en sån sak som att vifta med flaggor tillhörande terroristorganisationer. Detta kommer att börja gälla från 1 juni.”
Då var frågeställningen en annan, då handlade den om huruvida man ska ha rätt att vifta med PKK-flaggor. Det skulle alltså kunna förbjudas. Senare skulle uttalandena förnekas från både parti och stab. Tills de konfronteras med att den där intervjun, den var ju filmad.
Den förklaring som man senare kom med är häpnadsväckande och också själva kärnan i vad förhoppningsvis kommer fälla lagen när förslaget kommer. Billström igen: ”Den nya lagen förbjuder inte viftande med flaggor, men när lagen ska tillämpas kommer det att krävas olika bevis för att styrka deltagandet i en terrororganisation och där kan en flagga komma att spela roll.” Om du viftar med en PKK-flagga kan det alltså tas som ett bevis som att du ”deltar” i organisationen. Implicit förbjudet alltså. En begränsning i yttrandefriheten som en liten bieffekt.
Våra grundläggande fri- och rättigheter handlar inte om en utopisk önskan om en värld där vi lever utan problem och synder. De handlar inte om vilket samhälle vi vill ha, vilka drömmar vi när. De handlar inte om en värld fri från förtryck av marknadskrafter, hierarkier eller korruption. Rättigheterna finns där, för att en värld sämre än så kan vi bara inte acceptera.
Det är alltså de rättigheterna som regeringen nu vill beredvilligt vill försöka inskränka ytterligare. Framlagt som ett hundben till Erdogan, i turkisk media, med förhoppningen att vi inte ska upptäcka någonting. Att man alls kan drömma om att genomföra något sånt här utan vår medvetenhet beror på att grunden lades av den förra regeringen. När man införde ett undantag i grundlagen kring organisationsfriheten, i vår grundlag står det numera så här: ”Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism eller vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.”
Det innebär inte att det är fritt fram för någon regering att begränsa yttrandefriheten på samma grund, men det är alltså vad man hoppas kunna göra. Den sjunde mars lägger man fram en lag med det syftet, vi vet inte hur den kommer formuleras. Men vi vet redan nu hur vi ska svara i remissen. För Billström har redan satt sig framför media och förklarat att den, implicit, bryter mot grundlagen.
