Regeringen säger nej till utlämningar av fyra män, som Turkiet har begärt att få utlämnade. Männen anklagas för olika terrorbrott, men Högsta domstolen anser inte att de kan lämnas ut.
Den 22 december beslutade regeringen om att avslå Turkiets begäran om utlämningar av fyra turkiska medborgare. Samtliga finns med på de listor som figurerar i turkiska mediera över personer som president Erdogan och Turkiet vill ha utlämnade.
Männen är mellan 26 och 68 år och har enligt Turkiet kopplingar till Gülen-rörelsen, som landet anser är en terrororganisation. Anklagelserna omfattar allt från att vara medlem i en väpnad terrororganisation och spionage till att försöka genomföra en kupp mot regeringen. President Recep Tayyip Erdogan har pekat ut Gülen-rörelsen som ansvarig för det misslyckade kuppförsöket i juli 2016, vilket rörelsen har avvisat.
Frågan om utlämningar har blivit aktuell i samband med Sveriges Natoansökan. President Erdogan har vid flera tillfällen nämnt personer som han kräver att Sverige ska lämna ut och har också pratat om olika namnlistor.
Begäran om att få de fyra männen utlämnade kom dock under 2019 och 2020, långt innan Sverige lämnade in sin ansökan om Natomedlemskap.
Redan i somras slog Högsta domstolen fast att det finns olika hinder för utlämning av de fyra männen. Hindren utgörs dels av att vissa av brotten som de anklagas för inte är brott enligt svensk lag, dels av att det finns risk för att de utsätts för allvarlig förföljelse om de utlämnas till Turkiet, enligt domstolen.
Om Högsta domstolen säger nej till en utlämning kan regeringen inte ändra beslutet.
Fakta: Avtalet med Turkiet
Sverige och Finland slöt sommaren 2022 ett avtal (memorandum) med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.
Avtalet undertecknades den 28 juni i Madrid. Samtidigt släppte Turkiet sitt veto mot Sveriges och Finlands Natomedlemskap.
Som blivande Natoländer förbinder sig Sverige och Finland att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet.
Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.
Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta ”snabbt och noggrant”.
Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.
TT
