Översvämningar och rubbad biologisk balans leder till att allt fler tvingas ge sig av från sina hem. Nu höjs krav på att den pakistanska regeringen genomför åtgärder för att anpassa samhällen till den pågående klimatförändringen.
Karachi var en gång i tiden en fiskeby men har förvandlats till Pakistans största handels- och industricentrum som genererar omkring hälften av landets skatteintäkter.
Staden står för minst 42 procent av landets BNP. Här finns börsen, centralbanken och huvudkontoren för de flesta banker och stora multinationella företag.
Karachi, som förr var landets huvudstad, har stor etnisk och religiös mångfald. Omkring 17 miljoner bor i staden enligt siffror från tidningen Express Tribune 2015. Och jättestaden fortsätter att växa – på tre år tar Karachi emot omkring en miljon nya invånare som kommer från andra städer och landsbygdsområden på jakt efter jobb.
Enligt Världsnaturfonden i Pakistan är en allt större andel migranter som tvingas ge sig av på grund av att översvämningar blivit allt vanligare till följd av smältande glaciärer, eller på grund av att torka blir allt vanligare i varma regioner.
Organisationen Germanwatch rankade 2016 Pakistan som nummer fem av de tio länder i världen som drabbas värst av klimatförändringarna.
Städer som Karachi drabbas av något som kallas ”värmeöeffekten”, vilket innebär att de blir 5 till 8 grader Celsius varmare än omgivande områden i samband med värmeböljor.
‒Avskogning, asfalterade vägar och vertikala byggnader leder till förhöjd värmeabsorbering och hindrar att luften cirkulerar. Utsläppen från fordon och industrier och den ökade energiförbrukningen bland den växande befolkningen i bristfälligt planerade men tätbefolkade områden spelar också in, säger Zainub Al Rustamani, konsult och arkitekt inom hållbar stadsplanering.
Den kraftiga värmebölja som drabbade södra Pakistan 2015 ledde till temperaturer på 49 grader Celsius och nästan 1 200 människor miste livet bara i Karachi, enligt lokala tidningar.
Indusfloden mynnar ut i Arabiska havet vid Karachi.
‒Den stigande vattennivån hotar ekosystemets stabilitet eftersom det leder till erosion och ökad salthalt i bäckar, säger Amir Inam vid oceanografiska institutet i Pakistan.
När havet äter sig längre in leder det till översvämningar av stora områden, vilket minskar tillgången till sötvatten. Det blir ett hot mot livsmedelsförsörjningen. Det skapar en ogynnsam miljö för vattenlevande varelser och mangroveträden som är beroende av sötvatten, säger Amir Inam.
Faktum är att mangroveskogarna har minskat i Pakistan från 400 000 hektar 1945 till dagens 70 000 hektar till följd av stigande havsnivåer men även landgrabbing, rapporterar sajten Climate Change News. Omkring 205 hektar har ödelagts för att ge plats för fler kolkraftverk.
Konsekvenserna av att den biologiska balansen har rubbats är enorma. Enligt Världsnaturfonden har mangroveskogarna en mycket viktig funktion i att stabilisera marken för att minska risken för kusterosion.
Ingen större tsunami har slagit till mot Karachi sedan 1945. FN har dock varnat för att en kraftig jordbävning i Indiska oceanen med en efterföljande tsunami skulle kunna nå Karachi på en och en halv timme och ”utplåna hela staden”. Än så länge finns det ingen konkret evakueringsplan för att förbereda stadens invånare vid en akutsituation.
Dessutom genomförs ett hamnprojekt utmed Arabiska havet som en del i en kinesisk-pakistansk ekonomisk korridor.
Projektet har syftet att hjälpa till att komma tillrätta med landets energikris, men har slagit hårt mot befolkningen i området. Det har förstört ett av landets viktigaste ekosystem som många är beroende av för sin inkomst från fiske, jordbruk och för sin överlevnad. Omkring 80 procent av de fem miljoner människor som bor i området har tvingats att ge sig av.
Politiska beslut kring klimatarbetet har släpat efter. Det första lagförslaget om åtgärder kom först förra året.
−Den pakistanska regeringen måste prioritera att genomföra åtgärder mot klimatförändringarna för att kunna mildra hotet och undvika framtida katastrofer, säger den pakistanska miljöaktivisten Sarfaraz Khan.
Vid en opinionsundersökning som genomfördes 2007-2008 var 34 procent av befolkningen medveten om klimatförändringarna. Endast 24 procent betraktade dessa som ett allvarligt hot.
Men 2015 var Pakistan ett av 19 länder där majoriteten av befolkningen betraktade klimatförändringarna som ett globalt hot, enligt Pew Research Centre.
