Den svenska sjukvården brukar framhållas som en av världens bästa, framför allt akutvården. Men det finns ett område där svensk sjukvård utmärker sig negativt, även i en internationell jämförelse, och det är tillgängligheten. Svårigheter att få tid hos en läkare eller att få en åtgärd utförd, ibland med livet som insats.

Detta har gjort de svenska vårdköerna till en het fråga i den politiska debatten. Och dålig tillgänglighet har plågat den svenska vården i decennier, oavsett vilken regering som suttit vid makten.

– Redan på 1990-talet hade vi stora köer, säger Anders Henriksson, vice ordförande för branschorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Exakt hur utvecklingen sett ut sedan den utvidgade vårdgarantin infördes 2005 är svårt att veta, eftersom landstingens inrapportering av data samt vissa definitioner har förändrats. Men sedan 2014 är de jämförbara, det vill säga under den nuvarande mandatperioden. Och under denna period har vårdköerna vuxit.

Exempelvis var andelen patienter som fick vänta 90 dagar eller längre på ett besök inom specialistvården 10 procent i april 2014. Motsvarande siffra i april 2018 var 17 procent. På motsvarande vis har kötiden för en operation inom specialistvården ökat från 11 till 27 procent.

Den garanti som landstingen – enligt lag – är skyldiga att följa brukar förkortas 0–7–90–90. Det ska således dröja noll dagar till att du får kontakt med sjukvården, max sju dagar före det första läkarbesöket på en hälso- eller vårdcentral, max 90 dagar före första besöket hos en specialist och det ska som mest dröja 90 dagar från beslut till dess att åtgärden, exempelvis en operation, påbörjas.

Under de senaste åren har alltså allt färre patienter fått vård enligt denna princip. En granskning av siffrorna visar dock att utvecklingen inte är entydig. Förmågan att hålla nere köerna skiljer sig kraftigt mellan olika landsting samt över tid och mellan olika typer av åtgärder.

Exempelvis fick 95 procent av alla patienter på Gotland träffa en primärvårdsläkare inom sju dagar under våren 2018. Motsvarande siffra i Västernorrland, däremot, var bara 77 procent. Liknande skillnader finns för väntetiderna till det första besöket inom den planerade specialistvården. I Stockholm var måluppfyllelsen 94 procent under april månad, men bara 64 procent i Norrbotten. Och så vidare.

Men vad beror vårdköerna på och varför är de så svåra att komma tillrätta med?

Enligt Anders Henriksson, som till vardags är ordförande i landstingsstyrelsen i Kalmar, är orsakerna flera – och komplicerade.

– Sjukvård kräver mycket produktionsinsatser och varje förlopp ser olika ut. Åtgärderna kräver ofta flera olika kompetenser, samtidigt som vi har kompetensbrist. Det är ont om både läkare och operationssjuksköterskor, säger han.

Han nämner den kömiljard som den förra regeringen införde, något som gjorde att köfrågan blev aktuell.

– Det resulterade i att vissa landsting, som Gävleborg, fokuserade och jobbade väldigt intensivt och blev bättre, men sedan dess har köerna ökat igen. Varför det är så är svårt att säga, men det verkar som om köfrågan måste finnas på dagordningen. Annars går luften ur landstingen, säger Anders Henriksson.