Ett av historiens tyngsta bombanfall – så beskrivs de amerikanska så kallade julbombningarna av Nordvietnam.
Nu har det gått 50 år sedan det elva dagar långa bombanfallet inleddes.
Omkring 1 600 vietnameser dog mellan den 18 och 29 december 1972 då USA släppte över 20 000 ton bomber över Nordvietnam, skriver CNN.
Operation Linebacker II var det största bombanfall som det amerikanska flygvapnet genomfört sedan andra världskrigets slutskede.
Drivkraften bakom julbombningarna var den nyligen omvalda presidenten Richard Nixon. Han var angelägen om att avsluta USA:s inblandning i det mycket impopulära Vietnamkriget. Det här skulle med fördel ske innan hans andra mandatperiod skulle inledas i januari – eftersom han gått till val på att nå en ”ärofylld fred” i Vietnam, där USA hade stridit sedan 1965.
När Nordvietnam plötsligt lämnade förhandlingsbordet varnade Nixon för konsekvenserna.
Meningslöst?
I efterdyningarna hävdade båda sidor att de segrat – med Washington som ansåg att man fört tillbaka vietnameserna till förhandlingsbordet, och Nordvietnam som uppvisat sin motståndskraft.
Det officiella fredsavtalet mellan USA och Nordvietnam slöts i januari 1973, men bara ett par år senare inledde Hanoi den storskaliga invasionen av Sydvietnam som ledde till Saigons fall i april 1975.
– Det var operationen som avslutade Vietnamkonflikten och som befriade våra 591 krigsfångar, säger Wayne Wallingford, som själv deltog i bombningarna, till CNN.
Men även i USA tvivlar många på nyttan av operationen. Bombningarna har i efterhand kommits ihåg som ett meningslöst slöseri med människoliv.
– Linebacker II avslutade den amerikanska fasen av kriget, men dess inverkan varade bara i tre år. Linebacker II gav inte varaktig fred, säger militärexperten Peter Layton till CNN.
Palmes kritik
Julbombningarna fick också stora konsekvenser för relationen mellan Sverige och USA. Det var i samband med dessa som kulmen i den svenska kritiken mot USA:s Vietnampolitik nåddes.
I ett jultal jämförde statsminister Olof Palme USA:s bombningar med nazisternas krigsförbrytelser under andra världskriget.
Uttalandet sågs inte med blida ögon av president Nixon och hans utrikespolitiske rådgivare Henry Kissinger – och ledde till en lång iskyla i ländernas diplomatiska relationer.
