Oron stiger på FN-mötet som ska stoppa artdöden. Förhandlingarna går för långsamt och länderna är splittrade, larmar flera organisationer. Samtidigt höjs röster för att målet om skydd av hav och land behöver skärpas.
Frustrationen växer i möteslokalerna där det FN-ledda mötet COP15 i kanadensiska Montreal pågår. Ett möte som beskrivits som avgörande för livets framtid på jorden.
Förhoppningen är att det ska utmynna i en global räddningsplan för jordens arter och deras livsmiljöer, i form av ett ramverk som lägger grunden för ländernas arbete för den biologiska mångfalden.
Men förhandlingarna går på tok för långsamt och hittills har de stora framstegen uteblivit, varnar Världsnaturfonden och en rad andra civilsamhällesorganisationer.
Länderna står fortfarande långt ifrån varandra i flera viktiga frågor och utkastet till en överenskommelse är fortfarande proppat med hakparenteser kring stycken där länderna inte kunnat enas.
"Mycket orolig"
En av stötestenarna är uppföljningen. Avgörande för att räddningsplanen ska lyckas, anser även Sveriges förhandlingsdelegation, är att sätta mätbara mål och enas om hur dessa ska följas upp.
”En stark text som förbinder länder att granska sina framsteg mot globala mål och skärpa åtgärder över tid är avgörande för att hålla regeringarna ansvariga”, säger Guido Broekhoven från Världsnaturfonden (WWF) till nyhetsbyrån AFP.
Han säger att han är ”mycket orolig” över förhandlingsläget när det gäller mål och uppföljning. I det nuvarande utkastet uppmanas länderna bara att ta hänsyn till slutsatserna av en global översyn som ska göras om fyra år. Men de åläggs inte att vässa sina åtgärder om de inte är på rätt spår, enligt nyhetsbyrån AFP.
I dagarna har röster också höjts för att skärpa målet när det gäller att skydda och bevara naturen på en viss andel av jordens yta. Målet är nu satt till 30 procent till 2030. Men en rad organisationer anser att siffran behöver höjas till 50 procent.
Ett skäl är att en lägre andel kan öppna för att vissa länder – som har kvar mycket av sin biologiska mångfald, till exempel Brasilien och Indonesien – fortsätter att förstöra sin natur. En lista som stödjer förslaget har skrivits under av 3,2 miljoner organisationer, privatpersoner och forskare världen över.
Utklädda till fåglar
Den pyrande frustrationen på COP15 märktes även på Montreals gator som på lördagen fylldes av demonstranter, somliga utklädda till fåglar och träd.
De uppmanade representanterna för de 195 länderna på mötet att agera kraftfullt för att skydda naturen och ursprungsbefolkningars rättigheter, som anses tätt sammankopplade med bevarandet av jordens artrikedom och ekosystem.
– För att skydda den biologiska mångfalden måste vi först skydda ursprungsbefolkningarna, ursprungsbefolkningarna skyddar den biologiska mångfalden, säger Helena Gualinga, som tillhör ett urfolk i ecuadorianska delen av Amazonas, till AFP.
Fakta: Detta är COP15
FN-toppmötet om biologisk mångfald, COP15, äger rum i Montreal i Kanada den 7–19 december.
Framför allt ska länderna enas om ett nytt ramverk för biologisk mångfald, med åtgärder för att ”säkerställa att den gemensamma visionen om att leva i harmoni med naturen senast 2050 uppfylls”.
Ramverket ska ersätta de så kallade Aichimålen för biologisk mångfald som gällde 2011–2020, men som på grund av pandemin ännu inte fått någon efterföljare. Inget av Aichimålen har uppnåtts enligt en FN-rapport från 2020.
På mötesagendan står även implementeringen av två protokoll inom konventionen för biologisk mångfald. Dessa handlar om om säkerhet kring genmodifierade organismer och rättvis användning av genetiska resurser.
COP står för Conference of the parties och syftar på parterna i FN:s konvention för biologisk mångfald. 15 anger vilket möte i ordningen det är.
Alla länder som står bakom FN-konventionen om biologisk mångfald deltar i förhandlingarna, vilket är alla världens länder utom USA, som ändå är med på mötet.
EU-länderna för en gemensam talan under förhandlingarna, men även en svensk förhandlingsdelegation är på plats i Montreal. Ländernas ministrar är på plats i slutet av mötet, däribland Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som deltar den 15–18 december.
Källor: FN:s miljöprogram och Regeringskansliet
