Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer pekar på hur regeringar har agerat i Ungern och Polen.

– Händelseutvecklingen i andra länder understryker behovet av att göra vår rättsstat mer robust, säger han.

Moderaterna pekar framför allt på risken för att en framtida auktoritär regering i Sverige skulle kunna försöka påverka domstolarna. De ser det faktum att Domstolsverket lyder direkt under regeringen i Sverige som en brist.

– I ett skymningsläge skulle en regering kunna utöva påtryckningar på domarna till exempel genom lönerna, säger Andreas Norlén (M), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott.

Norlén och Strömmer menar att regeringen kan utse en lydig generaldirektör som gynnar lydiga domare med till exempel lönepolitiken. Moderaterna vill därför att Sverige, likt de flesta andra länder, har ett fristående domstolsråd i stället för Domstolsverket.

Partiet vill också ha tydligare regler för domarna i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Norén och Strömmer ser risker för att domare skulle kunna rensas ut genom att de pensioneras bort. Man vill även att det slås fast hur många domarna ska vara i de två domstolarna.

Ett annat moderat förslag är att Lagrådet stärks. Lagrådet yttrar sig över regeringens lagförslag, men det finns i dag inget krav på att regeringen rättar sig efter eventuell kritik.

Moderaterna vill inte ge Lagrådet någon vetorätt. Men de kan till exempel tänka sig att om Lagrådet anser att ett lagförslag strider mot grundlag eller Europakonventionen ska det krävas en kvalificerad majoritet i riksdagen för att anta förslaget.

Om Moderaterna är med i en regering efter valet tänker de driva att en ny grundlagsutredning tillsätts.

De vill att utredningen också ser över reglerna för hur grundlagar kan ändras i Sverige. I dag krävs två riksdagsbeslut med enkel majoritet och ett val emellan, vilken även kan vara ett extraval.

Strömmer anser att det kan vara befogat att införa särskilda majoritetskrav för besluten eller att mellanliggande val alltid ska vara ordinarie val.

– Steget mellan demokrati och diktatur är inte längre än ett riksdagsbeslut i maj, ett val och ett riksdagsbeslut i oktober, säger han.