EU:s utsläppshandel, ETS, är ett system som fungerar så att företag i EU i energisektorn och i industrin måste köpa eller tilldelas utsläppsrätter för att få släppa ut koldioxid.  Syftet är att få ner utsläppen av växthusgaser genom att företagen antingen minskar sina utsläpp eller köper till sig fler utsläppsrätter.

Nu ska även sjöfarten inkluderas i detta system. Det beslutade EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer i ministerrådet i en överenskommelse under tisdagskvällen.

Men det kommer att dröja några år innan sjöfarten är helt inkluderad. År 2025 ska fartygen betala för 40 procent av sina utsläpp. År 2026 måste de betala för 70 procent av utsläppen och först 2027 ska de stå för 100 procent av sina utsläpp.

"Inte särskilt ambitiös"

EU-parlamentariker Jakop Dalunde (MP) sitter i transportutskottet och har blandade känslor över beslutet.

– Vi i EU-parlamentets gröna partigrupp är glada att det händer överhuvudtaget. Men implementeringen är inte tillräckligt ambitiös. Fartygen kommer inte behöva betala helt för sina utsläpp förrän 2027. Det är oklart varför vi ska vänta såpass länge. Jag kan förstå att man behöver något år på sig för att implementera mekanismerna, men vi menar att de hade kunnat vara fullt inkluderade redan 2025.

Ursprungsplanen var att börja inkludera sjöfarten redan 2023 eller 2024, men successivt har datumet flyttats framåt i tiden förklarar Dalunde. Han medger att beslutet ändå har ett signalvärde.

– Absolut är det så, men samtidigt är det komplext för mig som klimatpolitiker att i klimatfrågor synliggöra framsteg, utan att samtidigt ge en falsk känsla av trygghet i att klimatfrågan håller på lösa sig. För så är det inte, vi skulle ha gjort det här för 20 år sedan, säger han.

Han konstaterar samtidigt att Svensk sjöfart har stått på den sidan som trycker på för ambitiösare klimatmål.

– De svenska rederierna ligger först i processen med att gå över till ny teknik och skulle få relativa konkurrensfördelar av en ambitiösare klimatpolitik.