Förslaget om kvotering till bolagsstyrelser har tröskats i EU under tio år. Efter en sista omröstning den 17 oktober antog i morse EU-parlamentet det direktiv som i sin slutliga version säger att minst 40 procent av ledamöterna i börsnoterade bolag, exklusive verkställande direktörer, ska utgöras av det underrepresenterade könet, läs kvinnor. Det är ett bindande krav som ska genomföras till år 2026.

– Den första tanke som slår mig är, äntligen. Jag är stolt över att skriva under det här direktivet. Det är en liten men viktig del i lagstiftningen och vi hoppas att vi har lyckats åstadkomma en ordentlig spricka i glastaket, sa EU-parlamentets talman Roberta Metsola vid en presskonferens på eftermiddagen.

Ett steg i rätt riktning 

Idag är drygt 30 procent av styrelseledamöterna i EU:s största börsnoterade bolag kvinnor, med stora skillnader mellan medlemsländerna (från 45,3 procent i Frankrike till 8,5 procent i Cypern). Bland de största börsbolagen i EU-länderna har bara ett av tio en kvinnlig ordförande eller vd år 2022.

– Det här ett litet steg i rätt riktning. Vi har under många många år påpekat det faktum att de som styr och har makt i vårt samhälle, både i politik, näringsliv och företag, inte samlar den kompetens som vi vet finns. Om vi skulle titta på våra bolagsstyrelser skulle man kunna tro att det som krävs är i form av en vit medelålders man. Men faktum är att kompetens ryms i många andra former, färger, kön och identiteter, säger Alice Kuhnke (MP), ledamot för gruppen De gröna i EU-parlamentet. 

Utvecklingen har gått i stå i Sverige

Lika länge som förslaget varit i omlopp har Stiftelsen Allbright varje år gjort en undersökning om jämställdhet och mångfald i svenska börsbolag. Årets undersökning har just kommit och inte mycket har hänt.

– Årets siffror är verkligen en besvikelse. Aldrig tidigare har utvecklingen varit så svag, säger Amanda Lundeteg, vd för Allbright, till Ny teknik.

Andelen kvinnor i ledningar är densamma, på poster som vd och ordförande är andelen till och med med lägre, visar undersökningen. Detta trots att jämställda bolag brukar vara mer lönsamma, enligt flera undersökningar. Det ser annorlunda ut i andra länder, säger Amanda Lundeteg.

– De 40 största bolagen i USA har gjort tydliga åtaganden. I Frankrike har man kvotering.

Motstånd hos makten

Det är också Frankrike som har varit pådrivande, bland annat under sitt ordförandeskap i ministerrådet, för det direktiv som EU nu har antagit. EU-kommissionen presenterade förslaget först 2012 och Europaparlamentet antog sin förhandlingsposition 2013. Sedan blockerades akten i rådet i nästan ett decennium, tills arbets- och socialministrarna slutligen enades i mars 2022, och parlamentet och rådets förhandlare slöt en överenskommelse i juni. I den slutliga omröstningen i oktober röstade tre länder mot direktivet: Sverige, Ungern och Polen. Estland, Lettland och Tjeckien avstod.

Den utdragna processen beror på att det finns ett motstånd, säger Alice Kuhnke.

– Det finns allt för många som inte vill dela med sig av makten. Under debatten höjdes flera röster som var emot det här, som menar att det är fel att styra för mycket. Men det här är inte företag som finns i någon sorts solitär, de åtnjuter alla fördelar med att driva företag i EU. 

Alice Kuhnke vill understryka att det är ett ytterst litet steg, och att väldigt mycket återstår. 

– Det här löser inte all den diskriminering som pågår dagligen och kostar vårt samhälle stora förluster, eftersom vi är så dåliga på att ta till vara människors kompetenser.