DEBATT 2018 års val handlar inte om vilken regeringskonstellation som kommer till makten, det handlar om vilken opposition som kan säkerställa rättsstaten och demokratin.

Den svaga och ibland dysfunktionella oppositionen kan vara anledningen till den S-ledda regeringens stora övertramp på rättsstaten och dess principer.
Jag tänker naturligtvis på Transportstyrelsens medvetna beslut att åsidosätta svensk lag, utan att styrelsen blir åtalade och dömda. En stark opposition som verkligen bryr sig om demokratin och rättsstaten hade aldrig släppt igenom denna skandal. När det väl kom till kritan prioriterades spelteori och billiga politiska poäng framför försvaret av Sveriges lag.

Det största hotet mot rikets säkerhet pågår, just nu, med oppositionens goda minne. Vi har en myndighet som tolkar lagar godtyckligt, applicerar lagen retroaktivt samt åsidosätter grundläggande rättsprinciper och internationella överenskommelser. Det värsta med den tillfälliga asyllagen är lagstiftarens medvetna motsatsresonemang och intentioner om att lagen ska tolkas retroaktivt, trots att den inte är retroaktiv. En svag regering och svag opposition har lyckats få Migrationsverket att hänvisa till fel lag i minst 44 000 asylärenden och ingen har vågat syna bluffen av juridiska krumbukter.

De stora förlorarna är inte enbart asylflyktingarna, som fått en rättsvidrig behandling, utan 10 miljoner svenskar som tror de lever i en rättsstat. De ser en justitie- och migrationsminister som medvetet godkänner att en myndighet tolkar lagar retroaktivt. Samtidigt sitter den dysfunktionella oppositionen och tillåter nedmonteringen av rättsstaten. För vad händer när en regering börjar skapa och applicera lagar retroaktivt, mot dig som är barn och som inte kan språket? Detta gör Sverige till ett laglöst land!

Visst behöver Sverige en stark och samarbetsinriktad regering efter valet 2018 och till den vill jag bidra, men min största oro är en fortsatt dysfunktionell opposition.