Rikedom är inte att äga mycket utan att sakna lite. Med den insikten kan ett hållbart samhälle bli en framtid att längta till. När överkonsumtion, överproduktion och stress är stora samhällsproblem är kortare arbetstid en del av en bra lösning, skriver Göran Hådén.
DEBATT. Överkonsumtion är det grundläggande största miljöproblemet. Om alla konsumerade som vi i Sverige skulle det behövas cirka fyra jordklot för att få jordens resurser att räcka till. Så även om alla världens varor vore miljömärkta skulle det inte räcka, för jordens yta och resurser är begränsade. Därför måste vi snarast minska konsumtion och produktion till en globalt hållbar nivå. Men hur?
För 20–25 år sedan var kortare arbetstid ett centralt krav i miljörörelsen. Naturskyddsföreningen drev kampanj för lättare packning, dvs att välja mer fri tid istället för mer pengar och prylar. Miljöpartiet hotade avbryta regeringssamarbetet med Socialdemokraterna om det inte blev konkreta framsteg för kortare arbetstid. Bodil Jönssons bok Tio tankar om tid såldes i hela 650 000 exemplar.
De problem med stress och miljöförstöring som man försökte möta då är ännu större nu. Kortare arbetstid är också ett av få centrala miljökrav som halva svenska folket redan är positiva till.
Så varför har Sveriges miljörörelse i stort slutat driva kortare arbetstid? Har man missat att inkomstnivå är den klart viktigaste faktorn för svenskars klimatutsläpp? Ju mer pengar vi har, desto mer konsumerar vi, så desto mer förstörs miljön.
Våra hjärnor fungerar tyvärr som så att om vi i vardagen väljer en klimatsmart och artsmart livsstil, så känner vi oss förtjänta av att ”kompensera” det med exempelvis extra flygresor. För någonstans ska vi ju göra av de pengar vi sparat…
Detta problem kallas rekyleffekten. Vissa individer kan länge komma runt den genom att välja frivillig enkelhet och låta pengarna vi sparar på det gå till att betala skulder och bygga en ekonomisk buffert. Har man ett meningsfullt och välbetalt jobb man inte vill minska på kan man skänka överskottet till välgörenhet.
Men för att komma runt rekyleffekten på samhällsnivå behöver vi välja kortare arbetstid istället för högre löner, självklart med kompenserande åtgärder för fattiga som verkligen behöver högre löner.
Teoretiskt kan klimatkrisen klaras på ett relativt rättvist sätt med ransonering och basinkomst, vilket indirekt kan ge kortare arbetstid. Men varför inte jobba för det parallellt med den lågt hängande frukten kortare arbetstid som med sitt folkliga stöd mycket lättare skulle kunna påbörjas direkt? Ska världen räddas måste vi kunna hålla flera bollar i luften.
Sedan 70-talet har storföretagens tankesmedjor genom propaganda och politik lyckats förvrida våra tankar så att det är många fler unga i dag som tänker att bland det viktigaste i livet är att tjäna mycket pengar.
Men forskning visar tvärtom att det är människor med materialistiska värderingar som är mindre lyckliga än andra. Så i dagens konsumtionssamhälle är det fortfarande de som har pengarna, men vi har argumenten.
Vi behöver påminna om att rikedom inte är att äga mycket, utan att sakna lite. Med den insikten kan det hållbara samhället bli en framtid att längta till. Lyckas vi väcka den längtan så kan vägen dit – de politiska reformerna – lättare bli en konsekvens. Särskilt om vägvalet kortare arbetstid hålls vid liv, vilket kan ske på alla nivåer: EU, riksdag, region, kommun och i våra egna liv.
