Trots att Ebba Busch skulle accelerera elektrifieringen av fordonsflottan lättar hon på gasen. Istället för att nå nollutsläpp från nya bilar 2030 – flyttar regeringen fram prognosen till 2035.
– Sverige framstår inte längre som föregångsland när det gäller klimatpolitik, säger forskaren Frances Sprei vid Chalmers.
Det var i samband med att Tidöavtalet presenterades som Ulf Kristersson berättade att inblandningen av biodrivmedel skulle minska kraftigt, den så kallade reduktionsplikten. Några dagar senare fick Ebba Busch (KD) svara på hur politiken nu skulle klara klimatmålet som säger att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030, jämfört med 2010.
– Sveriges högt ställda klimatmål, de kvarstår. Men vägen dit går genom elektrifiering, sa hon i Svt-programmet Agenda.
Ett liknande budskap gav Moderaternas klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz (M) i augusti, i samband med Sveriges radios stora valdebatt om klimatet.
– Rimligare nivåer (för reduktionsplikten reds anm.) men gasa på vad gäller elektrifieringen.
Men när regeringen publicerade budgeten i förra veckan var beskedet det motsatta. I den klimatredovisning som följer med utgiftsområde 20, framgår att elektrifieringstakten inom transportsektorn troligen kommer att bromsas. Istället för att kurvan i prognosen når 100 procent fossilfria personbilar i nybilsförsäljningen 2030, skjuts det årtalet fram fem år till 2035.
”Kommer fördröja omställningen”
Orsaken är det omskrivna beslutet att abrupt ta bort klimatbonus på max 70 000 kronor vid köp av en personbil utan utsläpp, som annars var planerat att bli sänkt till 50 000 vid årskiftet men inte upphöra.
Klimatbonussystemet pekas ut som den främsta orsaken till att Sverige stuckit ut i elbilsförsäljningen jämfört med andra EU-länder. Aviserade satsningar på utbyggd laddinfrastruktur bedöms stödja utvecklingen – men inte vara avgörande för takten, enligt den bedömning som ligger till grund för klimatredovisningen.
Prognosen är preliminär och kommer att uppdateras av Trafikanalys. Men Mikael Levin, kvalificerad utredare på myndigheten, tycker att den låter rimlig.
– Att klimatbonusen upphört kommer framförallt påverka bilköpare och privatleasing. Med slopad bonus blir elbilar cirka 1500 kronor dyrare per månad som privatleasing. Det tror jag kommer att fördröja omställningen.
Enligt Mikael Levin lär Sverige nu halka efter andra europeiska länder, vad gäller försäljningen av elbilar.
– Speciellt när det finns andra länder som fortsätter att gasa och börjar introducera bonusar eller den typen av subventioner, säger han.
Klimatmål på väg att bommas
Den förändrade prognosen för när personbilsförsäljningen når 100 procent fossilfria fordon beräknas innebära ökade utsläpp på mellan 300 000 och en miljon ton koldioxid, enligt klimatredovisningen. Hur stora utsläppen blir för minskad reduktionsplikt framgår inte. Men Naturvårdsverket har uppskattat det till runt fem miljoner ton i ökade utsläpp under mandatperioden.
Med den politik som ligger i budgeten kommer regeringen inte att nå klimatmålet för transporter till 2030. Den bedömningen gör regeringen i klimatredovisningen. Eftersom vägtrafiken står för en betydande andel av Sveriges åtagande för EU:s klimatmål för jordbruk, byggnader och transporter, kommer inte heller det att kunna nås – utan ytterligare åtgärder. För samma sektorer har Sverige ett mer ambitiöst mål än EU, som blir än svårare att nå.
Kräver drastiska åtgärder
Hur gapet kan slutas till Sveriges klimatmål ska framgå av nästa klimatpolitiska handlingsplan. Men Frances Sprei, forskare vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, fysisk resursteori på Chalmers, menar att regeringen kommer att få det besvärligt.
– Med den nuvarande politiken som regeringen lagt fram är det inte möjligt att nå klimatmålet om man inte i sista minuten lägger fram drastiska åtgärder.
Lyckas regeringen inte presentera politik i den klimatpolitiska handlingsplanen som kan styra till 2030-målen, riskerar också Sveriges långsiktiga mål om att uppnå nettonollutsläpp till 2045, att bli allt svårare att uppnå.
– Det är alltid lättare att säga att vi kan nå mål som ligger längre fram i tiden. Men det finns forskning som visar att har man mål som är närmare i tiden och är ambitiösa, är det också lättare att nå de långsiktiga målen. Man skjuter det inte bara på framtiden, utan gör något i närtid.
”Klimatbonus inte bästa sättet”
I en DN-intervju från Cop27 i Egypten säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L) i dag att klimatmålen ligger fast och att gapet till klimatmålet till 2030 ska stängas. På frågan hur det rimmar med att satsningarna i budgeten leder till att elektrifieringen bromsas, svarar hon:
– Presenterar man en långsiktig satsning på att bygga ut infrastruktur ger inte det lika tacksamma siffror. Men vi vill inte att folk kör bensin och diesel i framtiden. EU har precis fattat beslut om förbud för nya bensin- och dieselbilar efter 2035, vilket ger ett enormt incitament för bilproducenter att ställa om. Nu är frågan, vad behöver Sverige göra för att faktiskt ha färre bensin- och dieselbilar? Vi ser inte att det bästa sättet är att pumpa in miljardbelopp i en klimatbonus.
Syre söker Ebba Busch för en kommentar.
