Svampsäsongen blev två månader försenad och vitsippor blommar som om det vore vår. Det är några förändringar som inträffat till följd av en ovanligt varm höst.
– På sikt kan det förändra jordbruket i södra Sverige, säger växtekologen Urban Emanuelsson.
I augusti och september lyste de med sin frånvaro. Men i november började trattkantareller och karljohan helt plötsligt att ploppa upp. Det är ovanligt sent och en direkt konsekvens av ett mildare klimat, enligt Urban Emanuelsson, växtekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet.
– Det som jag har observerat i sydöstra Sverige, och som är väldigt påtagligt, är att vi nästan inte hade några svampar i augusti och september. Nu när svampsäsongen är slut har det kommit en hel del matsvamp och andra svampar.
Det är bara en av flera förändringar. Växter som vitsippa, blåklocka och buskstjärnblomma har till exempel återigen börjat blomma.
– Det fenomenet ser vi nästan varje år, men i år har det varit tydligare än någonsin. I Blekinge har det varit extremt torrt under sommaren. Vissa växter har uppfattat det som en pausperiod. När det nu regnar och är ljummet är det nästan som att vissa växter tror att det är vår.
Rekordvarm novemberdag
I helgen noterades rekordvärme på flera orter i Sverige, bland annat i Göteborg och Halmstad. Sett över tid är de varma höstdagarna en trend snarare än undantag.
– De här varma dagarna bli fler och det beror på en förändring i klimatet, sade klimatologen Sverker Hellström till TT förra veckan.
På sikt kan det rubba delar av ekosystemet, säger Urban Emanuelsson, men redan nu finns det farhågor för påtagliga förändringar. Exempelvis vad gäller strandängar, en del av en strand där det växer gräs och örter.
– De håller på att försvinna i södra Sverige. De tål inte att vara under vatten med plusgrader. Strandängar är värdefull betesmark för kor. Om de försvinner helt kommer också många arter att dö ut.
Han fortsätter med en dyster observation:
– Vi har fotograferat samma strandäng i tio år. Den blir bara smalare och smalare.
Mer bekämpningsmedel
Urban Emanuelsson är också orolig för att jordbruket i södra Sverige ska drabbas av skadesvamp och skadedjur.
– Skadegörare trivs inte i kallare klimat. Om det blir fortsatt ljummet skulle jag inte bli förvånad om vi ser mer skadesvamp och skadedjur. Då kommer vi behöva använda mer bekämpningsmedel i jordbruket för att upprätthålla samma produktion.
Ett mildare klimat kommer också bana väg för odling av mellaneuropeiska växter.
– Vi kommer att kunna odla arter som behöver en längre värmeperiod. Det är till och med snack om att vi kanske kommer att kunna odla sötpotatis. Sedan kommer andra djur och växter att försvinna norrut. I södra Sverige kommer det att bli besvärligt med den planterade granskogen. Den kommer att utsättas för mer skadedjur.
Fakta: Klimatförändringar och biologisk mångfald
Problemen med förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar är nära sammankopplade men ofta komplexa: förändringar i klimatet påverkar biologisk mångfald och förändringar i ekosystemet påverkar i sin tur klimatet.
I ekosystem som tidigare påverkats lite av mänsklig aktivitet går det nu att se tydliga effekter av klimatförändringar.
Många arter förmår inte att anpassa sig till de snabba förändringarna.
Det kan leda till att arter försvinner på vissa ställen och tillkommer på andra.
Klimatförändringar leder också till förändringar i arters livscykel, de kan till exempel bli aktiva tidigare på säsongen eller ändrar tidpunkt för reproduktion och flyttning.
Förändringar i hur arter reagerar leder också till ett förändrat samspel mellan arter, det kan till exempel leda till kraftigare utbrott av skadeorganismer.
I framtiden förväntas klimateffekter bli den tydligaste påverkansfaktorn på den biologiska mångfalden.
Källor: SMHI, Sveriges lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket
