Allt färre av Sveriges unga känner ett hopp om att lösa klimatproblemen på ett bra sätt. 42 procent jämfört med 51 procent för två år sedan. Det visar en undersökning som Våra barns klimat låtit göra. Samtidigt anser allt fler att huvudansvaret ligger på politiker istället för individer.
Färre unga känner stort eller ganska stort hopp om att vi kan lösa klimatproblemen nu jämfört med för två år sedan. Det visar en undersökning genomförd av Kantar public på uppdrag av föreningen Våra barns klimat.
I undersökningen tillfrågades 1000 unga i åldrarna 12 till 18 år en rad frågor kring synen på klimatet. Frågorna ställdes mellan den 13 och 19 september, det vill säga strax efter valet. Svaren jämfördes sedan med två undersökningar gjorda av Novus under 2020 samt 2021 med motsvarande frågor.
Förutom att färre kände hopp så visar undersökningen också att färre anser att de kan påverka klimatet och miljön i framtiden, från 65 procent år 2020 till 53 procent i år.
– Det är oroväckande att allt färre unga känner hopp om att vi kan lösa klimatkrisen. Samtidigt ser vi att andelen unga som upplever att de kan påverka klimatet minskar och att fler anser att politikerna bär det största ansvaret för att lösa klimatkrisen. Det ger en tydlig signal till den nya regeringen om vikten av att vidta kraftfulla ätgärder för klimatet och visa våra unga att deras framtid tas på allvar, säger Klara Adolphson, styrelseordförande för Våra barns klimat, i ett pressmeddelande.
Betydligt fler anser idag att det är politikerna som bär det största ansvaret för att ta tag i klimatfågorna. 45 procent jämfört med 34 procent för två år sedan. Andelen som anser att individen bär det största ansvaret har minskat från 33 procent till 17 procent.
Andelen som känner en ganska eller mycket stor oro inför klimatförändringarna är relativt konstant. 55 procent i år jämfört med 60 procent för två år sedan. Bland de som känner oro syns flera mönster. De vill ha mer information från skolan och tror sig i högre grad än andra kunna påverka framtiden. Samtidigt hyser de lägre hopp om förändring. En slutsats i rapporten är därför att identifiera de som oroar sig och mobilisera dem för att öka kunskapen och förändringsviljan hos de mindre oroliga, för att föra klimatrörelsen framåt.
– Vi kan se att ungas hopp om att vi ska lösa klimatkrisen minskat parallellt med att allt färre upplever att de kan vara med och påverka klimatet. Barn och unga påverkas av klimatkrisen redan nu, både fysiskt och psykiskt. Därför vill vi se ett politiskt ledarskap som ger våra unga framtidstro och omvandlar oro till handlingskraft, säger Klara Adolphson i pressmeddelandet.
Hela undersökningen kan läsas här.
