Nya mål för klimateffekterna från skog och mark är klara i EU efter ännu en sen uppgörelse i Bryssel. Svenska regeringen är nöjd. Men från Miljöpartiet kommer kritik mot både uppgörelsen och Sveriges linje.
Uppgörelsen mellan förhandlarna från EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s ministerråd blev klar under natten mot fredagen och innebär att en tredje del av EU:s stora klimatpaket från i fjol nu är i hamn.
Totalt innehåller det så kallade fit for 55-paketet ett drygt tiotal olika omfattande förslag. Tidigare har förhandlarna enats om försäljningsstopp för nya bensin- och dieselbilar till 2035 och hur mycket varje land ska sänka sina utsläpp med, jämfört med 1990.
– Det här är ett hattrick för oss, stoltserar Tim McPhie, talesman för EU-kommissionen i miljöfrågor, på en presskonferens i Bryssel.
Den här gången handlar det om det som förkortas LULUCF i klimatsammanhang och främst berör effekterna av mark- och skogsanvändning.
Till exempel rör det på vilket sätt och hur mycket skogen kan användas som naturliga kolsänkor.
"Ambitiösa mål"
”Från 2021 till 2025 kommer målen att vara nära de nuvarande LULUCF-reglerna . . . I en andra fas från 2026 till 2030 kommer EU:s mål för nettoborttagning att öka till motsvarande 310 megaton koldioxidekvivalenter. Varje medlemsstat kommer att bidra med en rättvis andel”, heter det bland annat i ett uttalande från EU-kommissionen.
– Medlemsstaterna har många verktyg som de kan använda för att förbättra sina kolsänkor, inklusive hållbart skogsbruk eller återvätning av torvmark, säger McPhie.
Parlamentets ansvarige i frågan har varit den finländske miljöpartisten Ville Niinistö.
”EU:s kolsänkor har minskat under det senaste årtiondet. I natt har vi kommit överens om en viktig del av lagstiftningen för att se till att marksektorn gör sin del i hanterandet av klimatkrisen. Vi har nu mer ambitiösa mål och skyddsåtgärder”, skriver Niinistö i ett uttalande.
Klartecken krävs
LULUCF-frågan har samtidigt varit ett orosmoln för det stora skogsbruket i både Sverige och Finland.
– Vi är bekymrade. Jag hade gärna sett att man haft en större förståelse för ett aktivt skogsbruk. Det är viktigt att man ser skogen som en tillgång, inte bara som en kolsänka, sade svenska EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S) på en digital pressträff i torsdags.
Den tidigare regeringen godkände ändå den förhandlingslinje som EU:s medlemsländer enades om i slutet av juni. Och den nuvarande regeringen godkänner även uppgörelsen.
”Resultatet är en framgång för Sveriges höga ambitioner både för klimatet och för ett hållbart skogsbruk. . . Sverige har varit drivande i denna balansgång och fått gehör för många av våra prioriteringar”, heter det bland annat i ett pressmeddelande från regeringen.
"Pinsamt"
EU-parlamentsledamoten Pär Holmgren (MP) är dock kritisk mot såväl uppgörelsen som Sveriges linje.
”Frågan om EU:s kolsänka har gjort det pinsamt att vara svensk när jag träffar miljörörelsen och företrädare för kommissionen här i Bryssel. Sveriges regering har kraftfullt motarbetat den här överenskommelsen som, trots att det är en ambitionshöjning, är en alldeles för svag kompromiss för att ligga i linje med Parisavtalet”, konstaterar Holmgren i ett uttalande.
Uppgörelsen ska nu godkännas formellt av både EU-parlamentet och ministerrådet innan den blir helt klar.
Fakta: Fit for 55
EU:s medlemsländer är överens om att hela EU ska vara klimatneutralt när det gäller utsläpp av växthusgaser år 2050. Inledningsvis är målet att utsläppen år 2030 ska ha minskats med 55 procent jämfört med basåret 1990.
För att nå dit lade EU-kommissionen i juli 2021 fram 14 tunga förslag om allt från handeln med utsläppsrätter, ökad energieffektivitet och utfasning av bensinbilar till skärpta krav på skogsbruket och hållbara bränslen i flyg och fartygstrafik.
Förslagen har behandlats parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och av EU-parlamentet och diskuteras nu i olika kompromissförhandlingar mellan de två institutionerna och EU-kommissionen. Tre av lagförslagen har redan nått till preliminära uppgörelser.
TT
