COP27: Nej, det är inte ännu en i raden av halvdåliga polisserier utan namnet på klimatkonferensen i Egypten. COP står för ”Conference of the Parties” och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention. De möts varje år och konferensen i Sharm el-Sheikh är nummer 27 i ordningen.

UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention som ska begränsa de globala utsläppen av växthusgaser. För att låta extra insatt säger du ”U-N-F-triple-C” i engelskspråkiga sammanhang. Skrevs under vid världskonferensen i Rio 1992 och står för United Nations Framework Convention on Climate Change.

IPCC: FN:s klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) som sammanställer vad vetenskapen känner till om klimatförändringarna.

Parisavtalet: Den juridiskt bindande överenskommelse från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.

NDC: Ännu en förkortning? Just den här är dock särskilt bra att ha koll på i samband med klimatmötet. Det handlar om nationella klimatåtaganden (”nationally determined contributions”) som beskriver hur olika länder ska nå Parisavtalets mål.

1,5 grader: Syftar på Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Världen har dock redan värmts upp till 1,1 grader och är snabbt på väg mot 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel.

Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften. Kallas även minusutsläpp.

Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp. På så sätt ska plusutsläpp och minusutsläpp bli till ett slags nollutsläpp.

Antropogena utsläpp: Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen.

Kolsänkor: Något som långsiktigt fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Skogar, kärr och hav är exempel på kolsänkor.

Klimatfinansiering: Rika länder har lovat 100 miljarder dollar om året till utvecklingsländer, för att hjälpa dem att begränsa utsläppen och hantera klimatförändringarna. Löftet har dock inte uppfyllts vilket har skadat förtroendet i de internationella förhandlingarna.

Loss and damage (förluster och skador): En av de stora stridsfrågorna. Fattigare länder, som drabbas oproportionerligt hårt av de utsläpp som de har bidragit minst till, kräver kompensation för skador och förluster som redan nu uppstår till följd av klimatförändringarna. EU och USA håller emot av rädsla för stora betalningskrav.

Mitigation (dämpande åtgärd): När det handlar om klimatet betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar.

Adaptation (anpassning): Handlar om hur världens länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvämningar eller bygga barriärer för att tackla stigande havsnivåer.