För några år sedan identifierade sig unga genom valet av kläder och musik. I dag handlar det i stället om vad man äter, eller snarare inte äter.

Årets undersökning visar på en tydlig trend. En tredjedel av de tillfrågade 15–24-åringarna identifierar sig som ”vegovänner”, alltså vegetarianer, flexitarianer eller veganer, till skillnad från en fjärdedel året före.

– Det är en radikal skillnad. Det är sällan man ser en så extrem trendökning på bara ett år. Speciellt när det kommer till sådana fundamentala saker som vad man stoppar i sig, säger Lovisa Sterner, livsstilsexpert hos Ungdomsbarometern.

Samtidigt svarade en femtedel av de som identifierar sig som vegetarianer att de ibland fortfarande äter kött. Lovisa Sterner säger att det har att göra med att vegetarianism inte bara ses som ett kostval, det symboliserar också hälsomedvetenhet, hållbarhetstänk och djuretik. Värden som är viktiga för många unga.

– Värdeorden har blivit så pass centrala att man upplever sig vara vegetarian, utan att de facto vara det.

För Clara Bertoft Sörngård och Linnea Gustafsson, båda 17 år och från Stockholm, handlar beslutet att vara vegetarian också om den egna självbilden, om att kunna vara stolt över sig själv och stå för sina val.

– Det är definitivt en identitetsgrej. Som vegetarian tar man ett politiskt statement och man känner sig helt enkelt som en bättre person, säger Clara Bertoft Sörngård.

– Det finns ju också risk att man blir sedd som ignorant om man äter kött, fyller Linnea Gustafsson i.

Köttindustrins negativa klimatpåverkan är den främsta anledningen till att unga väljer vegetariskt, enligt undersökningen.

–  Jag är vegetarian för miljöns skull. Man hör och ser så mycket hemska grejer om köttindustrin så jag kände att, nej, det gör inte mitt liv bättre att äta kött. Så då kan jag skippa det, säger Clara Bertoft Sörngård.

I Ungdomsbarometerns studie framgår det att unga är miljömedvetna och angelägna om att minska miljöhoten, däremot är de inte beredda att konsumera mindre. Enligt Lovisa Sterner ligger fokus i stället på ändrade vanor, som att handla mer ekologiskt.

– Man ser konsumtion som något oundvikligt och tänker att ”det är klart att jag ska handla”. Men när man står där i mataffären och ska välja, det är där förändringen sker. Nu upplever man sig ha två val. Antingen väljer man den närproducerade, eller den brasilianska köttfärsen.

Sju av tio unga är dessutom med och bestämmer vad som ska handlas hem till familjen. Trenden påverkar därmed också föräldragenerationen.

– Andelen unga som anser att maten som handlas till familjen bör vara ekologisk har fördubblats sedan 2006. Det är också därför som jag säger att det här inte bara är en trend, det är mainstream, säger Lovisa Sterner.