Regeringen i Addis Abeba och representanter för regionen Tigray har enats om att konflikten i regionen ska få ett slut.
”Vi har enats om att permanent lägga ner vapnen och få slut på två år av konflikt i norra Etiopien”, skriver parterna i ett gemensamt uttalande.
En ny gryning syns över Etiopien, säger medlaren Olusegun Obasanjo om det avtal som slutits mellan de stridande parterna i Tigray.
– De två parterna i konflikten i Etiopien har formellt enats om ett upphörande av aggressioner, fortsätter Nigerias tidigare president Obasanjo.
Efter två år av strider som slitit Etiopien itu och slagit sönder regionen Tigray har samtalen om att få slut på striderna pågått i en dryg vecka i Sydafrika – och till slut lett till en framgång.
Förutom att lägga ner vapnen är båda sidor överens om att tillåta humanitära insatser i Tigray, och att hjälporganisationer ska ges obehindrat tillträde och få verka fritt.
– Nu är det upp till var och en av oss att se till att avtalet följs, säger regeringssidans chefsförhandlare Redwan Hussein.
Nöjd befrielsefront
Gruppen Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) uppger sig vara nöjd med avtalet, som enligt gruppens förhandlare kunde träffas sedan TPLF gjort eftergifter.
– Vi gick med på dessa eftergifter för att få slut på vårt folks lidande och för att visa att de kan lita på oss. Vi är redo att förverkliga och påskynda den här överenskommelsen, säger chefsförhandlaren Getachew Reda.
Förhandlingarna hölls i skenet av att regeringsstyrkor de senaste veckorna intensifierat en offensiv mot Tigray. Etiopiens regering har tidigare varit sval inför förslag om förhandlingar.
– Det faktum att vi har kommit till en punkt där vi har kunnat skriva under en överenskommelse visar mycket tydligt att båda parter är redo att lägga det förflutna bakom sig och staka ut vägen mot fred, säger Getachew Reda.
"Välkommet första steg"
FN:s generalsekreterare António Guterres kallar via talespersonen Stéphane Dujarric uppgörelsen för ”ett välkommet första steg” för att nå ett slut på den väpnade konflikten i norra Etiopien
– Vi kommer naturligtvis att titta närmare på detaljerna men det här är ett mycket välkommet första steg som vi hoppas kan bli början på en lindring för de miljoner etiopier som har lidit under konflikten, säger Dujarric.
Hela avtalet har under tidig onsdagskväll inte offentliggjorts, bland annat inte hur TPLF ska avväpnas.
Dessutom återstår flera frågetecken, bland annat om andra stridande parter kommer att följa avtalet. Det gäller främst styrkor från Eritrea och regionen Amhara, som båda strider på regeringssidan. Så sent som på onsdagen kom enligt nyhetsbyrån AP rapporter om hur eritreansk militär begått övergrepp mot civilbefolkningen i Tigray, bland annat ska flera kvinnor ha våldtagits av soldater.
Det är också oklart hur snabbt hjälporganisationer kan ta sig in i Tigray, och hur lång tid det tar för dem att få igång effektiva insatser. Vägar och infrastruktur har skadats vårt under konflikten, och behovet av medicin, vaccin och mat är stort.
Fakta: Tigraykonflikten
Den etiopiska regeringen i Addis Abeba inledde i november 2020 en militär offensiv mot Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som hade makten i Tigray-provinsen. Detta efter att TPLF uttalat att man inte längre erkände den etiopiska centralregeringens legitimitet.
Regeringssidan fick stöd av eritreanska styrkor och striderna spred sig till de angränsande regionerna Amhara och Afar.
Striderna har sedan 2021 präglats av sexuellt våld mot civila och misstänkta massakrer, med förövare från alla sidor.
I mars i år enades parterna om vapenstillestånd, och FN:s livsmedelsorgan WFP kunde snart därefter meddela att man fått in nödvändig hjälp till civilbefolkningen.
I augusti bröt nya strider ut och militär från regeringssidan och Eritrea inledde en massiv offensiv mot Tigray. Den offensiven utökades successivt fram till att samtalen i den sydafrikanska huvudstaden Pretoria inleddes för drygt en vecka sedan.
Källor: NE och Landguiden
