Startsida - Nyheter

Zoom

Reaktioner på Tidöavtalet: Bäddar för öppen rasism

Fittja busshållplats i Botkyrka kommun söder om Stockholm.

En betydande del av Tidöavtalet handlar om migration, integration och kriminaltet och innehåller förslag om bland annat återvandring, visitationszoner och ”bristande vandel”. Syre har besökt Botkyrka söder om Stockholm och frågat vad människorna där tycker om innehållet.
– Det är ren diskriminering, säger Fittjabon Fatma Ali som har bott i Sverige i 32 år.

I fredags presenterade Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans med Sverigedemokraterna underlaget för den nya regeringen, det så kallade Tidöavtalet. Överenskommelsen mellan partierna på totalt 62 sidor innehåller flera reformförslag och utredningsuppdrag om migration och integration. Partierna vill bland annat att det ska bli svårare att få svenskt medborgarskap, begränsa asylsökandes rättigheter ”så långt det är rättsligt möjligt” och att rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Att människor ska kunna utvisas på grund av ”bristande vandel” är en annan punkt som fått stor uppmärksamhet i samband med att avtalet presenterats.

”Den som befinner sig i Sverige och åtnjuter svenska gästfrihet har en skyldighet att uppvisa respekt i förhållande till grundläggande svenska värderingar och inte i handling missakta befolkningen. En utredning ska därför uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar av bristande vandel.”

Då hela 19 av totalt 62 sidor handlar om migration och integration och 11 om kriminalitet har Syre besökt områden i Stockholm som av polisen klassas som ”utsatta” och där andelen människor med utländsk bakgrund är högre än genomsnittet i landet, för att ta reda på vad människorna där tycker om avtalet.

Nadia El-Harrak som jobbar på Mångkulturellt centrum i Fittja har precis ätit sin lunch när hon får frågan om vad hon tänker om regeringens överenskommelse. Hon berättar mer än gärna, men stannar till ett ögonblick och ser fundersam ut. Sedan säger hon;

– Kaos. Vi känner en stor oro. Jag tycker inte att det är bra.

Hon berättar bland annat om varför hon valde att komma till just Sverige, och hur hon upplever att just de värdena nu riskerar att försvinna.

– Jag bodde i Spanien innan jag kom hit. Jag valde att komma hit för att i Sverige tog man hand om kvinnor och barn, säger Nadia El-Harrak som bor i Huddinge tillsammans med sin familj, ett annat område som även det klassas som ”utsatt”.

Nadia El-Harrak tror inte att förslagen om integration och migration i Tidöavtalet kommer bidra till ett tryggare samhälle. Foto: Seda Aksoy

Vidare berättar Nadia El-Harrak att hon, framförallt som mamma till en 17-årig kille, känner sig orolig över ungdomskriminaliteten. Men visitationszoner är inte något som hon anser kommer lösa något.

– Jag tycker inte att det är bra med såna åtgärder. Det kommer bara att fokuseras på vissa områden men inte på de ”fina” områdena, säger Nadia, vars ena dotter jobbar som polis.

Dessa åtgärder, tillsammans med övriga förslag i avtalet som bristande vandel och återvandrarverksamhet, kommer enbart tjäna till att skapa ett ”vi och dem” i Sverige, enligt Nadia El-Harrak.

– När jag kom hit var jag tvungen att bosätta mig i Flempan, för jag hade inget val, jag kunde inte välja att bo i Stockholm (centrala Stockholm, i motsats till Flemingsberg, reds. anm.), det kostade alldeles för mycket. Det är inte vi som har delat upp samhället.

Så sammanfattar hon sitt svar på avtalet i en enda mening.

– Jag säger såhär, vi är här för att förbättra, inte försämra.

Strax utanför tunnelbanan i Fittja springer Sandra Ridwani mot bussen som precis har anlänt. Men hon vill gärna berätta vad hon tycker om Tidöavtalet innan hon stiger på.

– Alla här känner en oro. Det riktar sig mot ”svartskallar” och fattiga.

Framför matbutiken i Fittja centrum står Selin Jajan från Södertälje och tittar ut över busshållplatsen med en kaffemugg i handen. Hon reagerar särskilt på en viss punkt i avtalet.

– De vill göra det svårare att få uppehållstillstånd, om man inte jobbar? Många jobbar väldigt mycket, och får ändå inte uppehållstillstånd. Min bror jobbade i flera år, men fick inte vara kvar, säger hon innan hon går iväg till sin buss.

Fittjabon Fatma Ali som är på väg över torget tycker att delar av förslagen i avtalet, om de blir genomförda, innebär ren diskriminering.

– De vill göra skillnad på människor och människor. Jag upplever det redan i dag, att jag misstänkliggörs för att jag har invandrarbakgrund, till exempel inom vården. Jag har bott i Sverige i 32 år, och det var bättre förut, säger Fatma Ali, som tror att det i och med den politiska riktningen som väntar kommer att bli svårare för människor med invandrarbakgrund att leva i Sverige.

Fittja t-baneuppgång. Foto: Seda Aksoy

”Rasism mer öppet”

I Hallunda centrum är det fortfarande lugnt vid 14-tiden. Då och då kommer människor från den gröna gången, som ansluter till tunnelbanan. En av dem är Tumbabon Sandra, som inte vill uppge sitt efternamn. Hon känner stor oro över vad som väntar Sverige de kommande fyra åren.

– De fokuserar bara på invandringspolitik och inget annat. Det är skrämmande att de vill begränsa människors rätt att komma hit. Jag fick hjälp när jag flydde krig. Människor måste få hjälp, de kommer liksom inte frivilligt, säger Sandra som kom till Sverige från Eritrea på 80-talet.

Hon ställer sig också kritisk till att det, enligt henne, görs skillnad på flyktingar och flyktingar.

– De människor som flyr Ukraina är det ingen som har problem med. Är det för att de är européer? Det var ju krig i Syrien också?

Vad tycker du om att den nya regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, vill utreda möjligheten att begränsa rätten till kostnadsfri tolk?

– Vad ska de äldre människorna som inte kan svenska göra? Min mamma är 82 och klarar sig inte utan tolk om jag inte följer med till läkaren till exempel. Hon har aldrig haft möjligheten att lära sig språket på grund av hälsoskäl. Är det inte synd om våra äldre?

Att visitationszoner skulle ha goda effekter på ungdomskriminaliteten tror hon inte heller på. Istället bör det satsas på bättre utbildning och fler aktiviteter för unga, menar Sandra.

– Men det finns andra problem för de här ungdomarna också. Man säger att de ska satsa på skolan, men så får de inte jobb för att de kanske heter Mohammed i efternamn. Man tappar liksom hoppet.

Vilka effekter tror du att de nya förslagen kommer att få i samhället, om de blir verklighet?

– Jag tycker att det är skrämmande om det är den här politiken som kommer vara den som gäller i Sverige i fyra år. Rasismen har alltid funnits, men jag tror att det kommer att ske mer öppet på gatan när folk vet att de har politikernas stöd i ryggen. Det finns svenskar som är jätterädda för detta också.

– Sverige kommer inte längre vara det land som det en gång var, avslutar hon.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV