Svenska folket har historiskt varit bland de mest miljömedvetna i världen. Men i det senaste valet diskuterades främst helt andra frågor. Har svenskarnas miljöengagemang svalnat? Det beror på hur man ser det, enligt forskare som forskning.se pratat med.
Miljöengagemanget startade redan på 60-talet, med upptäckten av ämnet DDT:s skadlighet. På 70-talet handlade den stora debatten om kärnkraften. Svenskarna som grupp har länge hållit miljöfrågorna som viktiga. Men i den senaste valrörelsen hamnade klimatfrågorna i skymundan och debatten handlade på sin höjd mest om kärnkraft eller inte. Den nya regeringen har också redan fått kritik för att försämra ansträngningarna i klimatarbetet.
Men har svenskarna glömt bort eller nedprioriterat miljö- och klimatfrågorna?
Inte exakt. Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria säger till forskning.se att det mest handlade om ett taktiskt val från politikerhåll för att vinna väljare.
– Andra frågor var i fokus hos många hushåll. Men medborgarna vill ha en omställning, så egentligen är det hela motsägelsefullt. Och jag tror att vi snart kan få en svekdebatt i klimatfrågan, säger han.
Samtidigt menar han att Sverige som land inte längre kan ses som en pionjär inom miljöområdet.
– Vårt försprång har minskat. De senaste tio åren har EU blivit en faktor som driver på och går längre än Sverige. Vi ser ett mycket offensivt EU som tänker nytt om skog och växande grödor och vill ge dem en klimatpolitisk roll.
Annika Nordlund, lektor i psykologi vid Umeå universitet, menar att svenskarna gärna vill tro att vi är mer miljövänliga än vad vi egentligen är.
– Visst är miljömedvetenheten hög i Sverige. Men det finns också en tendens att vi klappar oss själva på axeln och säger att vi är så duktiga att vi inte behöver förändra vårt beteende mer, utan det får andra göra, säger hon till forskning.se.
