De senaste åren har Kina gjort stora investeringar i Argentina, liksom i många andra latinamerikanska länder. I Argentina är experter och aktörer dock oense om hur bra de kinesiska satsningarna egentligen är för landets ekonomi och miljö.
Bland annat investerar Kina i energi. Större delen av satsningarna går till vattenkraft, kärnkraft och kolkraft, enligt en studie gjord av den ickestatliga organisationen Stiftelsen för miljö och naturresurser, Farn. Enbart fyra procent av de kinesiska investeringarna har gjorts i förnyelsebar energi.
– Kinas främsta mål är att exportera sin teknologi. Landet har stor erfarenhet av vattenkraft, kärnkraft och olja. Det finns inga fler floder i Kina där de kan bygga dammar och det är därför de är intresserade av bland annat floden Santa Cruz, säger María Marta Di Paola, researchchef på Farn.
Kina står bland annat bakom ett kontroversiellt projekt i Patagonien där två stora dammar ska byggas på floden Santa Cruz. Projektet fick klartecken under landets förra president och har även godkänts av dess nuvarande – trots oro för negativ miljöpåverkan.
Men Kinakännaren Gustavo Girado säger att Kina inte är motståndare till att involvera sig i förnyelsebar energi. Problemet är att den argentinska regeringen inte har ställt de kraven.
– Precis som alla länder som har mycket kapital är Kina intresserade av alla möjliga slags investeringar och tar det som erbjuds, säger Gustavo Girado som är ekonom och ansvarig för en doktorandkurs om Kina vid Lanús nationella universitet, baserat i Buenos Aires.
Han säger att Kina och kinesiska företag redan deltar i den argentinska regeringen initiativ för förnyelsebar el som kallas Renovar. I dag står fossila bränslen för 87 procent av Argentinas energi.
Solpark finansieras av Kina
Initiativet Renovar startades 2016 och målet är att öka andelen främst sol och vindkraft och hittills har hela 15 procent av den rena el som skapats genom initiativet sprungit ur kinesiskt kapital. Ett av projekten är den gigantiska solparken i Caucharí där 1,2 miljoner solpaneler byggda i Kina har placerats ut på 700 hektar mark. Projektet har en budget på 390 miljoner dollar varav 330 miljoner kommer från statligt ägda Bank of China.
Kina står också bakom Argentinas ansträngningar att utveckla kärnkraften. År 2017 beslöt sig Kina för att finansiera byggandet av ett fjärde och ett femte kärnkraftverk i Argentina. Men nyligen tillkännagav den argentinska regeringen att man kommer skjuta fram byggstarten av åtminstone det första av dessa kraftverk för att undvika att öka statsskulden. Beslutet anses nödvändigt för att uppfylla kraven för att få lån från internationella valutafonden, IMF.
Samtidigt pågår andra energiprojekt finansierade med kinesiskt kapital, bland annat fyra vattenkraftverk och kraftverk drivna av naturgas. Kina har också investerat i infrastruktur, jordbruk och gruvdrift i Latinamerikas tredje största ekonomi.
– Kineserna började i Asien, därefter vände de sig till Afrika och sedan några år har de ögonen på Latinamerika. Först var de framförallt intresserade av produkter från jordbruk och gruvdrift, och i dag är de inte bara regionens näst största handelspartner utan också en viktig investerare, säger Argentinas tidigare utrikesminister Jorge Taiana till IPS.
Järnväg med brittiskt kapital
Jorge Taiana, som var utrikesminister mellan 2005 och 2010, menar att det är upp till regeringen i Argentina och dem i närliggande länder om de kommer att dra nytta av Kinas aggressiva ekonomiska expansion, eller ta skada av den.
– Utländska direktinvesteringar är alltid bra. Hemligheten ligger i vilka villkor man sätter upp och hur projekten planeras, säger han.
– Argentina byggde exempelvis sin järnväg med brittiskt kapital och alla spår leder till Buenos Aires eftersom engelsmännen bara var intresserade av att kunna föra jordbruksprodukter till hamnen. Det är sådant man inte bör tillåta, säger Jorge Taiana.
Argentinska miljöorganisationer är dock oroade över utbyggnaden av floden Santa Cruz som rinner från den magnifika nationalparken Los Glaciares. Kritiker menar att vattenkraften riskerar att påverka vattennivåerna i Lago Argentino och därmed en av landets största turistattraktioner, glaciären Perito Moreno.
I kontraktet för dammbygget finns en klausul som säger att om dammen inte byggs så kan de kinesiska bankerna också komma att avbryta finansieringen av järnvägsutbyggnaden som de genomför i Argentina.
– Dammbygget är ett tydligt exempel på hur ekonomiska påtryckningar skadar vår nations självbestämmande över miljön, säger Hernán Casañas, chef för Aves Argentinas, landets äldsta miljöorganisation.
María Marta Di Paola vid FARN delar den kritiken och menar att Kina har intagit den plats som traditionella institutioner som Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken tidigare hade.
– Problemet är att Kina inte omfattas av samma regelverk som institutionerna vilket gör att de kan inleda infrastrukturprojekt utan att göra alla miljöprövningar, säger han.
