Hittills i år har EU:s medlemsländer tagit emot knappt 8 000 så kallade kvotflyktingar – målet för året 23 000. Nu vill FN:s flyktingorgan UNHCR att EU-länderna ökar takten och nästan dubblar det målet för nästa år, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
UNHCR bedömer att drygt två miljoner flyktingar lever i läger runt om i världen i väntan på att få en permanent bosättning. Nu uppmanar FN:s flyktingorgan EU:s medlemsländer att ta emot 40 000 flyktingar från läger utanför Europa under nästa år.
Men intresset är svalt. Tidsfristen för att anmäla hur många så kallade kvotflyktingar länderna är beredda att ta emot nästa år gick ut i fredags. Och än så länge är det få som har svarat och tidsfristen har därmed förlängts, enligt radion.
Sverige, Tyskland och Frankrike är de länder som tar emot de större antalen kvotflyktingar inom EU. I fjol tog Sverige emot drygt 6 000, mer än något annat EU-land.
Inför i år hade EU-länderna lovat att ta emot drygt 23 000 kvotflyktingar, men i slutet av augusti hade bara 7 800 fått fristad inom EU, enligt UNHCR.
Antalet EU-länder som tar emot har de senaste fem åren också halverats från 20 till 10, rapporterar Ekot. Anledningarna ska främst handla om coronapandemin, evakueringar från Afghanistan efter att talibanerna tog över makten, samt flyktingkrisen i Ukraina.
Fakta: Vidarebosättning (kvotflyktingar)
Att tas emot som kvotflykting i ett annat land (även kallat vidarebosättning) blir ett alternativ när FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att alla andra möjligheter är uttömda. Det vill säga när personen inte bedöms kunna bosätta sig i värdlandet eller återvända till hemlandet.
Att bli vidarebosatt i ett tredje land ger flyktingarna en laglig möjlighet att skapa ett nytt liv i ett annat land och att komma till det nya hemlandet på ett säkert sätt.
Det är UNHCR eller en svensk ambassad som föreslår individer för vidarebosättning i Sverige. Migrationsverket prövar sedan om personen kan få uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande enligt den svenska utlänningslagen.
Som kvotflykting blir man redan före ankomsten till Sverige anvisad till någon av landets kommuner. Kommunen förbereder mottagandet och ordnar boende som är klart när personen anländer.
Varje år ger regering och riksdag Migrationsverket resurser för att kunna överföra ett visst antal kvotflyktingar till Sverige. Inriktningen på uttagningarna bestäms av Sveriges regering men vilka flyktinggrupper som ska prövas för vidarebosättning från olika länder bestäms av Migrationsverket i samarbete med UNHCR.
Sedan 2018 har Sverige tagit emot i snitt 5 000 kvotflyktingar om året.
Källa: Migrationsverket
