Hittills har parlamenten i 28 av Natos 30 medlemsländer godkänt de två nordiska länderna som nya medlemmar. Men två återstår fortfarande – Ungern och Turkiet – och framför allt från turkiskt håll tycks motståndet mot att släppa in särskilt Sverige leva kvar. 

– Så länge som terroristorganisationer demonstrerar på gatorna i Sverige och så länge som det finns terrorister i det svenska parlamentet så kommer det inte att bli en positiv inställning från Turkiet, sade president Recep Tayyip Erdogan på en presskonferens vid förra veckans stora Europatoppmöte i Prag. 

"Förlust av tid"

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gillar inte att det dröjer. 

– Jag anser att det är en förlust av tid att försöka dra ut på det här, därför att vi behöver göra militär planering för hela Norden. Vi behöver jobba med de här säkerhetsfrågorna ordentligt. Så ju längre man drar ut på det här i tid försinkar man också tiden till det här arbetet. Så det ligger i Natos intresse att lösa det här, säger Hultqvist på väg in till onsdagens Natomöte i Bryssel. 

TT: Är det något som ni också har påpekat till Turkiet?

– Vad vi har diskuterat i olika relationer går jag inte in på. Men vi har en särskild grupp som jobbar med just Turkiet, säger försvarsministern. 

Historisk debut

Veckans Natomöte är det första där Sverige och Finland har status som inbjudna eller blivande medlemmar – invitee på engelska. 

– Det här är viktigt för det är första gången som vi är med på hela Natomötet och diskuterar alla ärenden som kommer upp. Så det är ett historiskt möte, säger Hultqvist. 

Hans finländske kollega Antti Kaikkonen tar tillfället i akt i Bryssel för att hålla enskilda samtal med de två länder som ännu inte sagt ja, Ungern och Turkiet. Än så länge har dock Hultqvist inga sådana möten inplanerade den här gången. 

– Vi får väl se under mötets gång. Det finns möjlighet till många olika typer av kontakter, säger försvarsministern. 

In tillsammans? 

På sin presskonferens i Prag i förra veckan varslade Turkiets president om att han kan tänka sig att släppa in enbart Finland tills vidare, om Nato skulle föreslå det. 

För svensk del räknar man ändå fortsatt med att Sverige och Finland håller ihop i processen. 

– Grunden för svensk-finskt medlemskap i Nato är att det är ett gemensamt agerande. Sverige och Finland går in i det här gemensamt. Vi har 28 länder som har sagt ja hittills. Det är två som återstår. Nato har ju sagt att de vill ha oss som medlem och det är också en fråga om Nato som organisation hur de agerar för att fullfölja den delen, säger Peter Hultqvist i Bryssel.