Varje år den 29 september uppmärksammas internationella matsvinnsdagen. En dag instiftad av FN och ett fenomen som innebär en stor miljöbelastning. Globalt brukar man uppskatta att omkring en tredjedel av all mat som odlas går förlorad innan den når våra bord. Och den står för mellan 8 och 10 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser

I utvecklingsländer sker den största delen av förlusterna vid skördetillfället, på grund av få möjligheter till korrekt förvaring eller till marknader för att sälja maten, uppger World food programme. I vår del av världen handlar det istället främst om förluster som sker hos slutkonsumenten eller i handeln.

I en studie som genomfördes av Norstat på uppdrag av livsmedelsföretaget Danone uppger svenskarna att den viktigaste anledningen till att bry sig om matsvinnet är miljön. 59 procent av svenskarna uppgav detta som anledning, jämfört med 55 procent i genomsnitt i de andra nordiska länderna. Samtidigt uppgav 58 procent av svenskarna att pengarna man sparar var en viktig anledning, jämfört med 66 procent i de övriga nordiska länderna.

Potentiell besparing

Mer än 70 procent av deltagarna sade sig också ha påverkats av stigande matpriser. Ändå var det bara 24 procent som svarade att de numera slänger mindre mat.

”Det är tydligt att många ännu inte har insett de potentiella besparingar som går att göra genom att inte låta mat bli dålig, eller att ta hand om matrester”, skriver Danone och påverkansföretaget Too good to go i ett gemensamt pressmeddelande.

Rapporten kom också fram till att 52 procent av alla deltagare är osäkra på skillnaden mellan märkningarna bäst-före och sista förbrukningsdag. Enligt livsmedelsverket är sista förbrukningsdag en märkning som vissa livsmedel har som lättare förstörs av mikroorganismer. Detta datum indikerar sista dagen som livsmedlet anses säkert att äta. Efter denna dag får det varken säljas eller skänkas bort.

Bäst före-datum är däremot en annan sak. Det är den tiden som livsmedlet förväntas och garanteras vara i oförändrat skick om det förvaras rätt. Efter det kan kvaliteten bli sämre, men många gånger är den fullt ätbar ändå.

– Därför ser vi ett stort behov av vårt nylanserade initiativ ”Ofta Bra Efter”, där vi tillsammans med branschen informerar och guidar konsumenten i rätt riktning för att skapa en bättre förståelse för de olika begreppen. Initiativet uppmanar konsumenten till att lita på sina sinnen när det kommer till att avgöra om olika livsmedel är säkra att äta eller inte, säger Sofia Edholm, country manager på Too Good To Go, i pressmeddelandet.

Vad kan man då tänka på för att undvika att slänga mat?

På Naturskyddsföreningens hemsida går att finna många tips. Här kommer ett urval:

Planera dina inköp och handla inte mer mat än du behöver.

Lukta och smaka på maten. Mycket går att äta även efter bäst före-datumet.

Titta regelbundet igenom kyl och frys på jakt efter mat som är på väg att bli gammal, så hinner du äta den innan det är för sent.

Gör något nytt av överblivna middagsrester: en tortilla, pytt i panna eller risotto.

Skiva och frys in bröd innan det blir gammalt. Om det redan blivit torrt kan du till exempel laga fattiga riddare, brödpudding eller krutonger.