I över tio år har en konflikt om brytning av titan pågått i Östra Kap-provinsen. Invånarna i fem byar, kända gemensamt som Amadiba, står emot det australiska gruvbolaget Mineral Commodities Ltd. Nu har konflikten nått domstolen där byborna kräver en omtolkning av lagen som reglerar utvinning av mineraler.
Byborna menar att de har rätt att i förväg bli tillfrågade, informerade och ha rätt att säga nej till gruvdriften. Och – om de skulle säger ja – att de ska ha rätt till skälig kompensation.
Tvister om gruvdrift är vanliga i Sydafrika på grund av landets oklara system vad gäller ägande av mark. Under kolonialtiden infördes lagar som begränsade den svarta befolkningen rätt att äga mark och var de hade rätt att bosätta sig. Under apartheidsystemet infördes nya regleringar för att styra majoritetsbefolkningen. Bland annat etablerades så kallade Bantustans, eller homelands, som sades ge självständighet till ursprungsfolk men som i själva verket flyttade ut folk till avlägsna områden utan större naturvärden.
Orättvis markfördelning
Regimen tillsatte ledarna i varje Bantustan. När demokrati infördes 1994 skulle marken fördelas rättvist och genom Communal Land Rights Act fick de traditionella stammarna rätten till sin mark. Dock var ledarna för dessa tidigare utsedda av apartheidregimen och markägandet är fortfarande orättvist och oklart och lokalinvånarna har svårt att hävda sin rätt.
Under den nuvarande lagstiftningen är det staten som ger ut licenser för utvinning. Men eftersom omkring 13 procent av all mark i Sydafrika fortfarande är Bantustans har detta lett till konflikter i de fall de traditionella ledarna inte har tillfrågat befolkningen. Det var det som skedde i Amadiba. En av ledarna ingick ett avtal med gruvbolaget och blev själv direktör för ett företag kopplat till projektet utan att de berörda var tillfrågade.
– Den här marken är vår identitet. Om vi förlorar vårt land, förlorar vi oss själva. Och när du förlorar dig själv är det det samma som att vara död, säger Nonhle Mbuthuma som är ordförande för den kommitté som majoriteten av invånarna i Amadiba har bildat.
Mördades för sitt motstånd
Hon tog över ledarskapet när den tidigare ordföranden, Sikhosiphi ‘Bazooka’ Radebe, sköts ihjäl utanför sitt hem i mars 2016. Han anses ha mördats för sitt motstånd mot gruvan men mordet är inte uppklarat.
Amadiba-byarna har stöd av flera organisationer och tillsammans ber de domstolen att klargöra att byborna har rätt att besluta om sin mark, att förhandla om exempelvis ersättning och placering av gruvan eller att säga nej till utvinning. Om domstolen inte går på deras linje kommer de att gå vidare för att begära att den nuvarande lagen prövas mot landets konstitution.
Bolaget hävdar att de redan har fått tillstånd och menar att byborna feltolkar lagen. De sa också vid den inledande förhandlingen i domstolen i Pretoria att om domstolen ger byborna rätt kommer det att påverka gruvdriften i hela Sydafrika. IPS har sökt Mineral Commodities chef Mark Caruso men han meddelar genom en talesperson att han inte vill kommentera.
Oklart om folk kan säga nej
Johan Lorenzen vid advokatbyrån Richard Spoor Inc. Attorneys som ingår i bybornas juridiska team säger att konflikter som denna är vanliga på landsbygden i Sydafrika.
– En majoritet av sydafrikanerna på landsbygden lever på allmän mark, så som Amadiba-samhället. I Sydafrika, som är världens största platinaproducent, har vi sett en lång rad ansökningar om utvinning på liknande mark där det saknas klarhet i om de som lever där har fått rätten att säga nej. Detta påverkar tiotusentals människor på landsbygden, säger Johan Lorenzen.
Han förväntar sig att rättstvisten kommer ta flera månader. Samtidigt har departementet för mineraler infört ett moratorium som under 18 månader stoppar utbyggnaden av den här gruvan och som innebär att inga nya tillstånd kommer att utfärdas i denna region under perioden. Det tillfälliga stoppet löper ut senare i år och det är oklart vad som händer sedan.
