Valåret är här. Syre inleder det med att låta de tre riksdagspartier som gör tydligast anspråk på att vara klimatpartier spana kring kommande klimatstrider.
En fråga där Isabella Lövin är redo att slåss är investeringar i höghastighetståg. Miljörörelsen är kluven om ifall de höga kostnaderna och ingreppen i naturen är försvarbara, men klimatministern är övertygad.

– Vi ser att om vi ska ha en fossilfri transportsektor och realistiska alternativ till flyget måste vi bygga riktiga höghastighetsbanor. Då kan vi ta oss från Stockholm ner på kontinenten på fem–sex timmar, säger Isabella Lövin.

Vänsterpartiet och Centerpartiet vill liksom Miljöpartiet bygga så snart som möjligt. Moderaterna och Liberalerna håller emot och Socialdemokraterna vacklar när det gäller både utbyggnadstakt och hastighet på tågen. I vår väntar tuffa förhandlingar både inom regeringen och mellan partierna.

Transporter ser ut att fortsätta stå i fokus för klimatpolitiken, även om höghastighetstågens öde avgörs före valet. Under den rödgröna regeringens tid vid makten har stora investeringar gjorts i flera svenska flygplatser för att möjliggöra ett kraftigt ökat resande.

Arlandas ledning vill fortsätta satsa och hoppas gå från dagens 26 miljoner passagerare om året till 70 miljoner på drygt femtio år. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) hejar på, men Isabella Lövin distanserar sig från regeringens linje.

– Klimatlagen är på plats nu och gör klimatarbetet transparent när regeringar behöver visa vad man gör. Från Miljöpartiets sida ser vi att det är viktigt att ha bra alternativ till flyget och då kommer flygresandet att minska. En del av de satsningar som nu görs på flyginfrastruktur kan bli onödiga.

Betyder det att ni som parti vill ha stopp för de här investeringarna?

– Miljöpartiets linje är att vi inte ska investera ytterligare i flyget utan satsa på de alternativ som finns.

Globalt står köttproduktionen för mer klimatutsläpp än alla transporter tillsammans. Ändå är det tyst om biffen i debatten. Isabella Lövin är inte intresserad av att förklara krig mot kött i allmänhet och gör en uppdelning i hållbart och ohållbart kött.

– Det är inte okomplicerat att hitta politiska instrument som minskar just det kött som kommer från ohållbara produktionsmetoder.

Kött från svenska djur är generellt mycket bättre än importerat kött, menar hon. Därför öppnar hon nu för att – om det är förenligt med EU-lagstiftningen – införa en skatt på antibiotika som ges till djur.

– Vi tittar på olika åtgärder. I Sverige har vi väldigt låg antibiotikaanvändning, så att införa en antibiotikaskatt på djurproduktion kan vara ett sätt att komma åt just den ohållbara djurproduktionen.

Vänsterpartiets miljöpolitiske talesperson Jens Holm tycker inte det räcker att minska andelen importerat kött.

– Det går inte komma ifrån att också den svenska köttindustrin dras med stora utsläpp och djuretiska problem. Vi vill ha ett nationellt mål om minskad köttkonsumtion och inrätta en handlingsplan för hur det ska gå till, säger han.

Att avskaffa subventionerna av köttindustrin och istället stötta utvecklingen av växtbaserade livsmedel är åtgärder han nämner.

Han menar att hans parti överlag har både högre ambitioner för klimatpolitiken och ett annat angreppssätt än regeringen. Klimatpolitiken måste förenas med en politik för ökad jämlikhet, anser han.

– Klimatfrågan är en rättvisefråga. Det är inte hållbart att sänka skatter för redan välbeställda människor så att de kan åka på fler resor till Thailand eller köpa ännu en stadsjeep, säger han.

Nollutsläpp från transportsektorn 2030 och förbud mot att sälja fossilt drivna bilar från 2025 nämner han som viktiga krav, liksom arbetstidsförkortning som omvandlar ökad produktivitet till mer fritid istället för ökad konsumtion.

Rickard Nordin, Centerpartiets miljöpolitiske talesperson, menar att Alliansregeringen visade att tillväxt går att förena med minskade utsläpp. Politiken ska inrikta sig att ställa om till ny teknik, menar han.

– Regeringen inför en flygskatt som minskar resandet, medan vi har ett förslag med obligatorisk inblandning av förnybart i tanken, säger han.

Genom att främja teknikomställning kan man både bidra till minskade utsläpp globalt och gynna svenska företag är tanken. Som ett led i det vill han se svenska initiativ för striktare internationella spelregler, exempelvis för sjöfarten.

– Vi har en fartygsbransch i Sverige som skriker efter tuffare internationella regler. Vi har färjor som ställer om till metanol, el och andra saker. Här kan vi gynna svensk teknik som går att exportera samtidigt som man minskar utsläppen.