Startsida - Nyheter

Radar · Miljö

Koldioxid blir till sten med hjälp av maskar och svamp

– Koldioxiden blir till kalksten som långtidslagras i marken,  säger Anna Neubeck, biokemist vid Uppsala universitet.

Banbrytande experiment visar att maskar, svampar och bakterier skyndar på koldioxidupptaget i vittrande bergarter. Nu söker forskarna efter den perfekta kombinationen av organismer.

Kampen mot koldioxidutsläpp sysselsätter forskare världen över, och i många fall tittar man på naturens egna lösningar, som att plantera träd och utöka mängden kolsänkor. Men inte bara vegetation och hav lagrar kol, det gör även sten, som när den vittrar suger upp koldioxid. Vittring betyder att bergarter både mekaniskt och kemiskt bryts ner till mindre partiklar som sten, grus, sand, lera eller joner. Ju snabbare vittringen sker, desto snabbare sker koldioxidupptaget.

I ett samarbetsprojekt (BAM, Bio accelarated mineral weathering) mellan Uppsala universitet och flera universitet i Europa undersöker forskare hur vittringsprocessen kan påskyndas för att öka upptaget av koldioxid i sten. I sina experiment har de använt maskar, svampar och bakterier för att se om dessa skulle bidra till snabbare vittring.

Enkel och billig lösning

De första statistiskt säkerställda resultaten visar att en blandning av bakterier, sten, svamp och hö gav upphov till ökad vittring av stenen. Nu är forskarnas mål att finna den optimala kombinationen av biologiska element som kan bryta ned sten, samt identifiera vilken stentyp som vittrar snabbast.

I praktiken skulle denna blandning sedan kunna spridas på åkrar, eller så kan en anläggning placeras på befintliga deponier för stenkross utomhus.

– Lösningen är relativt enkel och billig och i stort sett underhållsfri, säger Anna Neubeck, biokemist vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Teamet består av jordforskare som också tar hjälp av specialister på bioreaktorteknik och artificiell intelligens.

– Det är ett ”moonshot”-projekt. Ingen har någonsin tidigare utfört liknande experiment. Den teoretiska potentialen finns dock. Det är därför vi kombinerar flera biota* och utför många experiment. Antalet analyser som vi gör är enormt. Vi vill lära oss nya saker samtidigt, säger Jens Hartmann, geolog vid Hamburgs universitet, i pressmeddelandet.

* Den levande växt- och djurvärlden inom ett område.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV