Stora delar av Europa lamslogs under sommaren av extremvärme och torka. För både människor och djur har klimatet inneburit väldiga påfrestningar. Här är fem exempel på djurarter som drabbats hårt av hettan och torkan i södra Europa de senaste månaderna.

Tornseglare och andra flyttfåglar

För många är skriandet från tornseglare ett klassiskt sommartecken. I juni kom dock rapporter från Spanien om att den ovanligt tidiga och kraftiga värmen tagit kål på deras ungar. Bona under takpannor och i vägghålor blev som stekugnar.

— Man har hittat hundratals ungar som troligen dött av överhettning. Eftersom många fåglar inom en art häckar ungefär samtidigt kan en värmebölja slå hårt mot reproduktionen, säger Andreas Nord, som är docent vid Lunds universitet och som forskar om hur djur påverkas av bland annat klimatförändringar.

Även i Frankrike har forskare varnat för att hettan slagit ut många fågelungar, enligt Andreas Nord.

Hur fåglarna i Europa påverkas av extremvärme är relativt outforskat, enligt Andreas Nord. Men en effekt är att flyttfåglar kan få svårare att hitta mat, vilket gör dem sämre rustade för de krävande långflygningarna.

Fåglar blir också lätt överhettade och när temperaturerna stiger kan det bland annat leda till att föräldrarna inte orkar mata sina ungar så ofta som de borde.

— Den massdöd av fåglar som synts i andra delar av världen vid extremvärme är nu märkbar även på vår kontinent, enligt Andreas Nord.

— Det har varit stora problem för fåglarna den här sommaren i södra Europa – vi pratar om bibliska proportioner på vissa håll.

Fjärilar

Många fjärilar kan få det knivigt att hitta mat till sig själva och sina larver när torkan bränt bort växter de livnär sig på. Även i Sverige drabbades vissa fjärilsarter hårt under torkan 2018, enligt Andreas Nord.

Bland annat halverades antalet luktgräsfjärilar, och av den redan hotade väddnätfjärilen hittades nästan inga larver alls på Gotland där den har sitt starkaste fäste.

— De har lyckats återhämta sig nu, men i princip blev hela deras reproduktion utslagen det året.

Igelkottar

Under sommaren larmade en naturvårdsförening i Tyskland om svält bland igelkottar, som fått svårt att hitta föda då maskarna grävt sig djupare ner i jorden för att undkomma torkan, samtidigt som insekterna blivit färre.

— Den här typen av djur som äter insekter och maskar kan få det tufft när torkan gör att maten försvinner, säger Andreas Nord.

Humlor

De knubbiga humlorna riskerar att bli överhettade på samma sätt som fåglar, och forskning visar att värmeböljor slår hårt mot humlorna, vilket även drabbar pollineringen av grödor.

— Och det är allvarligt eftersom vilda pollinatörer redan är på nedgång på grund av bekämpningsmedel och krympande livsmiljöer, påpekar Andreas Nord.

Insekter över lag har svårt att anpassa sig till stigande temperaturer och påverkas mer av den globala uppvärmningen än man tidigare trott, enligt en färsk studie som omfattar drygt hundra olika insektsarter.

Fiskar

Bland annat från Frankrike och Österrike har det kommit rapporter om massdöd av fiskar till följd av minskade vattenflöden och uttorkade sjöar.
Högre temperaturer gör också värmeböljor i haven vanligare, vilket visat sig kunna utlösa massdöd bland marina djurarter.

Vattnet blir syrefattigare när det värms upp – allt levande under ytan får svårare att andas. Och eftersom de flesta fiskar är växelvarma, och deras kroppstemperatur i hög grad styrs av vattentemperaturen, påverkar värmen hela deras funktion.

Eftersom torra och heta somrar enligt forskarvärlden blir allt vanligare i klimatförändringarnas spår kommer problemen för djuren bara att bli värre.

— Det vi sett i sommar är bara en försmak av vad framtiden kommer att ge, säger Andreas Nord.

— Men, påpekar han, många arter har förmågan att återhämta sig – om de får chansen:

— Det bygger på att det finns lite spelrum, till exempel att de kan flytta dit det finns mera mat efter en period av torka. Men i dag har vi brukat så mycket av skog och mark att det knappt finns någonstans att ta vägen.

— Om arter ska ha chans att återhämta sig krävs att vi skyddar mer av markerna – för pressen på djuren kommer bara att öka.