När valkvällen var över ledde högerblocket med minsta möjliga marginal – ett riksdagsmandat. Ledningen i antal röster var 47 000.

Men det var då. Nu ska ett stort antal röster – sannolikt mer än 200 000 – adderas. Mycket kan alltså hända under denna onsdagsräkning, som sker i 314 uppsamlingsdistrikt runt om i landet.

Merparten av dessa onsdagsröster är sena förtidsröster, alltså från personer som inte kunde eller ville rösta i sin ordinarie vallokal hemmavid på söndagen utan lämnade sina valsedlar i en förtidsröstningslokal under helgen.

En mindre andel av onsdagsrösterna är sena röster från utlandet. Tidigare val har andelen legat kring en tredjedel.

Antalet spelar roll

Valmyndigheten har ingen siffra på hur många onsdagsrösterna är, men ett riktmärke är förra valets antal: 202 000. I årets val har förtidsröstandet ökat påtagligt, vilket talar för att även de sena förtidsrösterna är fler. Å andra sidan tyder mycket på att valdeltagandet totalt sett blir lägre i årets val.

Antalet spelar stor roll, enligt Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Om det är väldigt många onsdagsröster ger det nämligen större utrymme för att andra väljarbeteenden får genomslag. Och det har historiskt varit lite andra preferenser bland de som förtidsröstar jämfört med de röstande i vallokalerna.

— Vi vet inte hur många sådana här röster som kommit in och vi vet att onsdagsrösterna ofta är väldigt annorlunda. Det betyder också att förändringarna kan vara annorlunda, säger Folke.

— Det går ju att hitta scenarion, helt klart, där mandatmajoriteten skiftar till vänster också. Det här är absolut inte klart, tillägger han.

Enligt Folke är det viktigt att peka på att det råder stor osäkerhet för att undvika att resultatet ifrågasätts.

— Då kan det bli massvis av konspirationsteorier.

Det lutar åt högerseger

Folkes huvudscenario stämmer dock med övrig expertis. Det lutar åt att högerblocket får behålla sitt mandatövertag.

— Det kan mycket väl bli tre mandat som skiljer, utan särskilt stora förändringar. Men det är mindre troligt att det går från att bli en blå seger till att de bli en rödgrön seger, sade David Karlsson, professor vid Förvaltningshögskolan i Göteborg, till TT i måndags.

Svante Linusson, professor i matematik vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och tidigare expert vid Valprövningsnämnden, gör samma prognos.

— M ligger bäst till för att få ett nytt mandat. De har haft mest otur i avrundningen. Och Vänsterpartiet fick ju det sista mandatet, så om det inte går bra för dem i onsdagsrösterna kan de bli av med sitt sista mandat, sade han i måndags.

Ytterligare en faktor är att utlandsrösterna kan gynna Moderaterna. En studie efter valet 2014 visade att M fick ett betydligt större stöd av utlandsväljarna, jämfört med hela väljarkåren. På motsvarande sätt fick S ett väsentligt lägre stöd.

Växer fram

Parallellt med onsdagsräkningen pågår kontrollräkning av alla röster, vilket länsstyrelserna ansvarar för. Denna slutgiltiga räkning kan också påverka utfallet. Närmare 94 000 röster ogiltigförklarades i söndagens rösträkning, och en del av dessa kan komma att giltigförklaras av länsstyrelsernas kontrollanter. Efter valet 2018 tillkom 25 000 röster på detta sätt.

Det alla vill veta är så klart när det finns ett besked. Valmyndigheten uppgav för SVT Nyheter i tisdags kväll att det preliminära resultatet i riksdagsvalet kommer under onsdagskvällen.

Valmyndigheten uppdaterar successivt, det vill säga så snart ett uppsamlingsdistrikt har räknat färdigt.

— Man ser resultaten växa fram i realtid, precis som på valkvällen. Det kan vara så att slutsatser kan dras redan på onsdagen, men det är inte färdigt förrän på torsdagen, sade Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist på måndagen.