I Schweiz är Alpernas glaciärer en del av folksjälen. För glaciologen Matthias Huss är det vanligtvis en högtidsstund varje gång han får åka upp och jobba på de vackra isvidderna.

Men den här sommaren har inte varit som andra. Hans resor upp i bergen sker oftare än vanligt – och är inramade av vemod.

— Jag blir sorgsen när jag ser förändringar i avsmältningen på en skala jag inte trodde var möjlig, säger Huss, som leder övervakningsinstitutet Glamos.

Nya smältrekord

En normal säsong fäster forskarna mätpålar i isen på våren, och sedan kan de sitta hela sommaren. Först kring den 1 oktober tittar man till pålarna och läser av hur mycket is som smält under de varma månaderna. Men sommaren 2022 har värmeböljor satt sådan fart på avsmältningen att många pålar har riskerat att lossna och spolas bort.

— Vi ser förluster i ismassan som tidigare varit otänkbara, säger Huss i telefon till TT.

Och det är inte över än. I slutet av augusti uppmätte vi nya rekord, och avsmältningen bara fortsätter. På en del glaciärer åkte vi upp redan i juli för att borra ner pålarna djupare, så att de klarar sig.

Det är alltså delvis en gammal och enkel teknik som används; helt enkelt jättelika mätstickor som fästs i isen. Huss poängterar att tekniken garanterar jämförbara mätserier över väldigt lång tid, i en del fall över 100 år.

Unik period

Under den tiden har det aldrig varit någon period som nu. Det tidigare avsmältningsrekordet är från 2003, då det var ännu varmare än sommaren 2022.

Men det kommer att krossas nu, troligen på alla mätstationer i hela Schweiz.
Förklaringen är att i år är det inte bara värmerekord på sommaren – hela årscykeln är extrem.

— I år hade vi väldigt lite snö på vintern. Snölagret i slutet av vintern fungerar annars som en skyddande filt över glaciärisen, säger Huss.

I kombination är dessa faktorer värsta tänkbara scenario.

Ogynnsamma mönster

Trenden har dessutom pågått i flera år, och är densamma både i övriga alpländer och på andra håll i världen.

— Denna sommar är ”väder”. ”Klimat” är vad som händer över 30 år, säger Huss. Men vi ser mönster som är mycket ogynnsamma för glaciärerna. Även ”bra” år förlorar de massa.

Från en del skidorter och andra turistmål kommer rapporter om att man försöker skydda snön och isen med gigantiska skynken. Men Matthias Huss ser bara en möjlig lösning: Att vi börjar leva upp till klimatmålen.

— Klimatet kan stabiliseras på ett effektivt sätt genom att få ner våra koldioxidutsläpp till noll.

Rädda en tredjedel

Men det är naturligtvis en långsiktig process, som blir ännu längre av glaciärernas reaktionstid.

— Det tar minst fem år, ibland mycket längre, innan en glaciär hamnar i jämvikt igen.

Därför tycker sig Matthias Huss redan nu kunna komma med säkra prognoser för resten av detta århundrade.

— Om vi stabiliserar klimatet till 2050 kan vi fortfarande rädda en tredjedel av isen i Alperna. De största glaciärerna kommer att finnas kvar.

— Om vi inte eliminerar våra koldioxidutsläpp kommer alla glaciärer i Alperna att försvinna. Och detsamma gäller även Skandinavien.

Globala problem

Men trots att han är glaciolog är det inte den aspekten som skrämmer Huss mest. Han berättar att den lilla skidorten närmast hans hem redan ställt om till cykling, vandring och andra barmarksattraktioner, så att antalet turister nu är fler under sommarhalvåret.

— För Schweiz går inte världen under om glaciärerna försvinner, vi kan klara oss.

Men detsamma händer ju med polarisarna, Grönland, Antarktis … När havsnivåerna stiger får vi problem på global nivå.